Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avtalsrörelser och arbetsmarknad 1941. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talade arbetarna, av timlöner och ackordsprislistor. Inom skogshanteringen
träffades i juni månad tvenne omfattande löneöverenskommelser. Den ena gällde —
som komplement till sedan hösten 1940 gällande avtal — de
kollektivavtalsregle-rade områdena för skogsbruket i mellersta och södra Sverige; den andra de icke
avtalsreglerade områdena av Norrland och Dalarna. I förra fallet överenskoms ett
3 procents fast kristillägg för huggning av massaved samt därutöver ett kristillägg
av 6,4 procent att utgå vid huggning och körning av samtliga sortiment samt vid
övriga skogsarbeten. För de icke kollektivavtalsreglerade områdena hade parterna
redan 1940 enats om en rekommendation rörande vedhuggningspriset. Det här
rekommenderade priset höjdes med 6,4 procent. För kvarnindustrien träffades nytt
avtal i maj månad. Arbetarna tillerkändes ett fast dyrtidstillägg av kr. 2—2:50 i
veckan för manliga arbetare i olika ortsgrupper, motsvarande i genomsnitt 4 pro
cent på de gamla lönerna. Inom byggnadsfacken — vilkas löne- och
arbetsförhållanden utförligt utretts i ett av byggnadskostnadssakkunniga på våren framlagt
betänkande — träffades inför en särskild förlikningskommission i slutet av juni nya
avtal. Avtalen gällde till den 1 april 1942 och inneburo bl. a. en sänkning av
ackorden för de egentliga byggnadsfacken med 5 procent och för specialfacken häremot
i huvudsak svarande uppgörelser. Denna ackordsänkning var emellertid icke
likformig utan träffade endast sådana tabeller i prislistorna eller enskilda ackord,
vilka givit en särskilt hög timförtjänst eller kunnat anses vara hinderliga för den
tekniska utvecklingen. För målarfacket träffades en särskild uppgörelse, som
innebar sänkning av timlönerna på ett antal större platser ävensom viss sänkning
av ackordslönerna. Dyrtidstillägg skulle utgå enligt samma grunder som inom
byggnadsfacken.
I den stora uppgörelsen inom byggnadsindustrien hade parterna enats om att den
träffade uppgörelsen icke skulle omfatta byggnadsarbete för jordbrukets behov
utan att frågor om dylikt arbete borde upptagas till förhandlingar mellan de i
frågan mest representativa parterna på arbetsgivarsidan samt de tre egentliga
byggnadsfackförbunden. I enlighet härmed upptogos under juli månad sådana
förhandlingar under tillkallad opartisk ordförande, varvid arbetsgivarsidan företräddes
av Riksförbundet Landsbygdens Folk, den till samma förbund anslutna Sveriges
landsbygds entreprenörers arbetsgivarförening ävensom Svenska
lantarbetsgi-varföreningen. Förhandlingarna strandade emellertid den 15 augusti. Sedan
blockadåtgärder vidtagits på flera platser, tillkallades en särskild
förlikningskommission, men med samma negativa resultat. I båda fallen var anledningen till
förhandlingarnas avbrytande arbetarsidans vägran att i någon form medge fakultativ
tillämpning av ackordsprislistorna. Jordbrukets byggnadsverksamhet saknade
sålunda under hela året kollektivavtal. Dock gällde det allmänna byggnadsavtalet för
byggnad av industriell karaktär, såsom mejeri, slakthus, lagerbyggnad eller
liknande.
För Stockholms spårvägar träffades i april efter långvariga förhandlingar inför
en särskilt tillsatt förlikningskommission uppgörelse om nytt avtal att gälla till
årets slut. Avtalet, som berörde icke mindre än 4 500 arbetare, innebar i stort sett
prolongation av det föregående med dyrtidstillägg enligt den allmänna
indexöverenskommelsen. För sjöfarten träffades inför en särskild kommission uppgörelse,
berörande 12 000 personer, om nytt avtal för krigsriskförsäkring.
Vid handelsträdgårdarna träffades ett avtal, som omfattade cirka 2 500 arbetare,
varvid timlönerna höjdes 2 à 4 öre. Det inom frisöryrket gällande riksavtalet, som
berör omkring 4 000 personer, prolongerades till den 31 augusti 1942. Tidigare
gällande dyrtidstillägg höjdes med 4 proc. av grundlönen. Under oktober månad
bilades slutligen strejken vid Trelleborgs gummifabrik, då den särskilt förordnade
förlikningsmannen lyckades ena parterna. Det nya avtalet gällde till den 1 mars 1942
och berörde omkring 1 400 arbetare. De omfattande, på våren justerade kollektiv-
’220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
