Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget blev världskrig. Av redaktör John Sjöstrand - Januari. En svart månad för italienarna. — Ömsesidiga luftbombardemang i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stormaktskriget blev världskrig.
Av redaktör JOHN SJÖSTRAND.
(Se även Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna.)
Januari.
En svart månad för italienarna. — Ömsesidiga luftbombardemang i Europa.
o
Aret ingick — i motsats till 1940 — under livlig krigisk aktivitet både till lands
och i luften. Uppmärksamheten drogs främst till Nordafrika, där den av
engelsmännen i december föregående år plötsligt inledda offensiven mot den
italienska basen Bardia var i full gång. Den 4/1 genombröto britterna på en 15 km bred
front Bardias sydvästra befästningsverk. Anfallets djup angavs till över 3 km.
Följande dag kapitulerade Bardia. Tredjedelen av Grazianis 250 000 soldater uppgåvos
vara döda eller tillfångatagna. Samtidigt uppträdde framskjutna engelska styrkor
i det längre västerut vid kusten belägna Tobruks omgivningar. Tre dagar senare
var Tobruk inneslutet. En del av de engelska trupperna drogo vidare västerut och
stodo den 9/1 i Gazala 55 km väster om Tobruk. Medan sistnämnda stad belägrades
och utsattes för oupphörliga raider, började andra engelska förband framstötar
från Kenia och Sudan. Den 19/1 utdrevos italienarna från sina starkt befästa
ställningar i Kassala i Sudan, och den italienska reträtten blev allmän på hela denna
front. Sex hundra kilometer innanför Abessiniens gräns voro engelska agenter i
färd med att organisera en resning mot italienarna och utbilda abessinska styrkor
i vapnens bruk. Från höjderna vid gränsen dånade den till Khartum tillika med
Ras Kassa anlände Negus’ krigstrummor och manade befolkningen till revolt. Den
21/1 trängde engelsmännen på bred front in genom Tobruks yttre och inre
försvarslinje. Andra motoriserade engelska styrkor stodo redan 150 km väster om staden.
Några avdelningar hade till och med trängt fram till trakten väster om Derna 175
km västerut från Tobruk vid kusten och fortsatte mot Bengasi, Libyens största
stad. I Eritrea hade britterna avancerat 65 km, halvvägs mellan Kassala och
Agor-dat. Under de närmast följande dagarna gingo britterna för övrigt fram på
samtliga fronter i Afrika och stodo den 26/1 i Eritreas centrum, 160 km från Sudans
gräns. De bemäktigade sig järnvägsändpunkten Biscia för att följande dag nå
Agor-dat i Eritrea och rycka in i Nordabessinien. En de Gaulle-styrka från franska
Ekvatorialafrika trängde den 28/1 in i Tripolisområdet, överrumplade oasen
Mur-suk, där flyghangarerna förstördes, och drog sig tillbaka. Följande dag inringade
engelsmännen förrådsbasen Mekelle i Cyrenaika, och brittiska patruller trängde
över gränsen in i Italienska Somaliland. Näst sista dagen i månaden intogo
britterna Derna. Troligen i samband med händelserna i Afrika begav sig
utrikesminister Ciano, som var överstelöjtnant vid flygvapnet, till fronten och övertog befälet
över ett bombförband. Även fem andra italienska ministrar lämnade sina poster
och övertogo befäl vid frontavdelningar.
Vad kriget till lands vidare beträffar, fortsatte striderna med växlande intensitet
i Albanien, där grekerna den 10/1 erövrade den viktiga vägkorsningen Klisura. Ett
par dagar senare efterträdde general Cavallero general Soddu som överbefälhavare
för de italienska styrkorna i Albanien. Den 27/1 igångsatte italienarna en stor
offensiv på centralfronten nordöst om Klisura och Skumbidalen i Albanien, där
grekerna närmade sig Valona. Den italienska offensiven mattades emellertid av
redan följande dag, och grekerna återtogo initiativet i Skumbidalen. På månadens
sista dag utrymde italienarna den viktiga knutpunkten Tepeleni.
’314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
