Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gammal svensk släkt och var född i
Västpreussen. Studerade bl. a. hos Kohlrausch i
Wurzburg och blev där bekant med Arrhenius,
som införde honom i de nya fysikalisk-kemiska
åskådningarna. Genom dennes förmedling blev
Nernst 1887 assistent hos Wilhelm Ostwald i
Leipzig men kallades fyra år senare till
Göttingen och upprättade där (1895) ett institut
för fysikalisk kemi och elektrokemi. Från
denna tid härrör den bekanta Nernstlampan.
Kallades 1905 till professor vid universitetet i
Berlin, var 1922—33 president för
Physikalisch-technische Reichsanstalt i Charlottenburg men
återvände sistnämnda år till universitetet som
direktor för dess fysikaliska institut. Fick 1920
års Nobelpris i fysik för sin upptäckt av
omöjligheten att beröva en kropp all värme.
Ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm.
Paderewski, Ignacy Jan, polsk pianovirtuos
och statsman (* 1860 — † 30/6). Gjorde redan
som adertonåring jämte en violinspelande
akademikamrat från Warszawa en skäligen
obeaktad turné genom ryska städer. Hade ännu vid
26 års ålder blott en blygsam ställning som
lärare i kontrapunkt och piano vid
Strassburg-konservatoriet. »Upptäcktes» där av en berömd
landsmaninna, skådespelerskan Helena
Mod-jeska, och vann på två år stadgat rykte som
samtidens ypperste pianovirtuos och Liszts
värdige arvtagare. Firade lysande triumfer först
i Europa och i början på 90-talet i Amerika.
Var i början av 1900-talet en stormrik man.
Blev under krigsåren på sin vidsträckta
konstnärliga front en aktiv förkämpe för sitt lands
frihet. Fick också från amerikanskt håll ett
bindande löfte om att Polens upprättelse skulle
bli en ofrånkomlig programpunkt vid
fredskongressen. Blev sitt lands officielle representant
vid Versailleskonferensen, där enligt ett
samtida omdöme »ingen kunde gjort Polen större
tjänster än han». Uppgiften som
ministerpresident och utrikesminister i det fria Polens första
regering kunde han dock ej bemästra utan
måste redan efter ett år avgå. »Paderewski var
kanske olämplig som statsman, men han var
en klok amatörpolitiker, en skicklig diplomat,
då det gällde att bearbeta stämningen till
förmån för sitt land. Ställd inför stora krav
växte han ut över sina egna mått, blev mindre
virtuos, mera människa, fast vilja och kämpande
ande. Tidigare hade musiken tjänat honom själv
till förhärligande, nu fick den högre ändamål,
blev till djuptonande trosbekännelse, en
lidelsefull predikan, som ingen kunde höra utan
att gripas av kraften i dess övertygelse.
Pianospelet blev något annat än enbart en
ekvilibris-tisk lek i hisnande passageverk, det blev en
mannagärning av historisk betydelse.» (K. R—n
i Sv. D.)
Prévost, Marcel, fransk författare (« 1862 —
† 9/4). Började som ingenjör men
debuterade vid 25 års ålder som romanförfattare med
»Le scorpion» (1887), vari han med stor talang
utnyttjade sin personliga kännedom om livet i
en jesuitskola. Efter ytterligare ett par böcker
utgav han för jämnt 50 år sedan romanen »La
confession d’un amant». Dumas d. y. tog sig an
honom, och tack vare Dumas’ protektion blev
han snabbt en författare på modet. Han
skildrade med förkärlek och tillika med ett visst
behag, en viss kvickhet och även med stor
fördomsfrihet Tredje republikens ansvarslösa och
njutningslystna parisiskor. Många av hans verk
översattes till skilda språk, såsom »Les
demi-vierges» (Halvoskuld) och »L’automne d’une
femme» (En kvinnas sensommar). Invaldes
1909 i Franska akademien.
Rosenkrantz, Palle, dansk författare (* 1867
— † 1/10). Vann genom sitt långa och mycket
omfattande författarskap namn som en av
Danmarks mest kända och utan tvivel även mest
lästa skribenter. Har levererat många arbeten
till radion, bland dem hörspelet om grevinnan
Danner, kung Frederik VII:s morganatiska
hustru, på vilket den stora filmsuccén med
Bodil Ipsen och Marguerite Viby, »Fröken i
köket», bygger. Mera än åttio böcker ha skrivits
av honom.
Sabatter, Paul, fransk kemist,
Nobelpristagare (* 1854 — † 14/8). Född i Carcassonne,
blev han 1878 assistent åt den berömde franske
kemisten Marcelin Berthelot i Paris och
utnämndes 1882 till professor i kemi vid
universitetet i Toulouse, där han stannade hela sitt
liv och avböjde en lärostol i Sorbonne. Hans
märkligaste arbeten gällde hydrering av
organiska föreningar genom katalys vid närvaro av
fint fördelade metaller, framför allt nickel.
Lyckades överföra koloxid i metan, omättade
kolväten i mättade etc. och löste därvid också
det viktiga problemet att framställa olika oljor
ur acetylen. Delade 1912 års kemipris med
professor V. Grignard i Nancy.
’351
Paderewski. Prévost. Rosenkrantz. Sabatier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
