Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1942. Av redaktör K. O. Hammarlund - Mjöl, bröd och gryn, potatis och grönsaker - Ransoneringen av kött och fläsk — bottenrekord vid midsommar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansåg livsmedelskommissionen säkrast att
vidtaga vissa åtgärder. Detta skedde i
oktober. Det blev ingen ransonering, utan
försäljningen skulle fortgå som förut men
genom auktoriserade handlare. I praktiken
blev det samma personer och företag, som
handlat med potatis före krisen. Andra
köpare fingo frakta högst 200 kg potatis utan
licens på järnväg. Potatisen lades också
under beslag, vilket dock inte hindrade
innehavare av potatis att använda den för
eget bruk eller odlare att sälja direkt till
konsumenter. Normalpriser fastställdes,
vilka i genomsnitt lågo ett öre högre än de,
som vid tidigare prisöverläggningar fått
jordbruksrepresentanternas stöd.
Normalpriset i stockholmsbutiker blev 23 öre i
småposter och 20 öre vid köp av minst 50
kg. Förbud utfärdades mot att annat än i
undantagsfall använda till människoföda
användbar potatis till utfodring. Genom
regleringen förebyggdes framför allt
spekulationsköp av potatis med därav
följande prisstegring och oro på marknaden.
Någon användning av potatis för
framställning av brännvin förekom icke under
konsumtionsåret.
Genom senare bestämmelser förbjödos handlarna att transportera potatis från
de nordligare delarna av riket till övriga delar. För genomförandet av begränsning
i potatisleveranserna indelades landet i två handelsområden, det norra och det
södra. Särskilda bestämmelser utfärdades angående utsädespotatis.
Ransoneringen av kött och fläsk — bottenrekord vid midsommar.
Restaurangkort för köttvaror infördes den 26 januari. Kortet lämnades i utbyte
mot en halvkupong till inköpskortet och hade ett värde av 200 poäng. Varje kupong
berättigade till en kvantitet, motsvarande ungefär 10 gram råvara av benfritt kött
eller ungefär 10 poäng. Köttkortet vållade givetvis en del besvär och
inskränkningar på restaurangerna. Men man tröstade sig med fisken, som fick en alltmer
strykande åtgång, och dessutom fanns det ju en fri matsedel, upptagande höns och
kyckling, kalkon och annan fågel, hjort och rådjur. (Så småningom uppenbarade
sig också grävling samt en och annan räv.)
Lagad mat av korvvaror omfattades efter den 2 februari av regleringen, när däri
till någon del ingingo reglerade köttvaror. Efter den 12 februari skulle minst en
fjärdedel av köttilldelningen uttagas i form av konserver. Högstpriser stadgades
för konserver, som lagrats genom livsmedelskommissionens försorg.
Sedan restaurangkort sålunda införts för en stor del av rätterna, ansåg sig
livsmedelskommissionen kunna mildra bestämmelserna för serveringen av mat på
restaurangerna. Bl. a. upphävdes förbudet för gående bord, dock icke allmänt
smörgåsbord. Samtidigt bestämdes emellertid, att en gäst till samma måltid inte fick
flera än två av de tre anrättningarna smörgåsbord, fiskrätt eller kötträtt. På
matsedeln skulle utsättas antalet kuponger, som krävdes för de olika rätterna.
Den från förra krisen i tacksamt minne bevarade hushållsgrisen återuppstod i
olika arrangemang och kombinationer, vilka dock inte tillätos att utveckla sig obe-
95
En av Bertil Almqvist komponerad affisch,
som Arméförvaltningens
intendenturdeparte-ment skickade ut till samtliga förläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
