Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1942. Av redaktör K. O. Hammarlund - En starkt ökad mjölkkonsumtion tillgodosågs. — Fodercellulosa till kreaturen - Stark fiskkonsumtion — otillräcklig tillgång — lokala ransoneringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skild julklapp gjordes också medgivandet att köpa hela tilldelningen i smör,
medan förut minst hälften skulle uttagas i margarin. Ostransonen höll sig under
året vid något över 4 gram. Produktionen av ost var endast 35 % i förhållande till
vad som 1939 presterades, per dag räknat.
Samtidigt med att kreatursstammen minskades ökades konsumtionen av mjölk.
Under augusti var stegringen 43 % i förhållande till samma månad föregående år.
Tack vare ett gott samarbete mellan myndigheterna och jordbrukets
organisationer lyckades man emellertid trots allt på ett relativt lyckligt sätt lösa
mjölkhushållningens problem. Det gnisslade mera allvarligt endast vid ett par tillfällen,
framför allt genom en mjölkstrejk i Dalarna, där lantbrukarna som protest mot
prissättningen underläto att leverera mjölk till mejerierna.
Omfattande anordningar måste vidtagas för att tillfredsställa mjölkbehovet i
större befolkningscentra inom mellersta och norra Sverige. Under senhösten
täcktes ända till G8 procent av mjölkbehovet i Stockholm och Mälarlänen med
leveranser från Skåne, Västergötland och Småland. Ett detaljproblem var den tilltagande
knappheten på mjölkflaskor, vilken hängde samman med tennbristen. I november
påbjöds en inventering av landets förråd av mjölkflaskor av plåt, rymmande
minst 40 liter.
I ett intimt sammanhang med mjölkproduktionen står tillgången på
kreatursfoder, och den omfattande tillverkningen av fodercellulosa hade här en stor
betydelse. Svaga foderskördar under de föregående åren hade ställt jordbrukarna
inför betydande svårigheter. 1942 års skörd blev bättre, även om höskörden vid
en jämförelse med 1930-talet icke nådde upp till medelnivå. Under foderåret 1941
—42 levererades från fabrikerna omkring 460 000 ton fodercellulosa. Efterfrågan
var emellertid ännu större, och nya avtal träffades med cellulosaindustrien. Man
tog till i överkant, och efter en senare reducering med 30 % uppgick
avtalskvantiteten till 340 000 ton. Härav beräknades åtskilligt kunna lagras för kommande
behov. En stor fördel var, att sulfatcellulosan numera framställdes i en sådan
kvalitet, att den var användbar även för papperstillverkning och export.
Stark fiskkonsumtion —- otillräcklig tillgång — lokala ransoneringar.
Redan i december 1941 reglerades handeln med färsk sill, och i februari 1942
blev det strömmingens tur. Utvecklingen gick sedan snabbt vidare, och från den
26 mars priskontrollerades och reglerades handeln med makrill, torsk, vitling,
kolja, gråsej, lyrtorsk, kummel, långa, skrubba, sandskädda, lerskädda, rödspotta
och rödtunga. Regleringen omfattade färsk och frusen vara, medan annan
tillsvidare lämnades fri. Till grund för prissättningen låg i allmänhet
genomsnittspriset för berörda fiskslag under 1941. Staten garanterade fiskarna vissa priser och
omhändertog på angivna mottagningsplatser eventuellt överskott till garantipriser.
Sommarens fiskfångster voro relativt goda. Försäljningssiffrorna för juni—juli—
augusti i Göteborgs fiskhamn överstego sålunda väsentligt motsvarande siffror
för de tre föregående somrarna. Men en allmän försämring inträdde på hösten,
särskilt i fråga om sillfångsterna på västkusten. Samtidigt försvann den importerade
saltsillen ur marknaden, och annan importfisk blev sällsynt. Läget blev därför
ganska otrevligt. Den starkt ökade efterfrågan på inhemsk färskfisk kunde inte
tillfredsställas. Icke prisreglerade fisksorter betingade priser, som voro tre eller fyra
gånger så höga som föregående år. Redan under juli och augusti var det ont om
strömming i Stockholm, fastän tillförseln i själva verket översteg det dubbla mot
vad som tidigare varit normalt. I oktober var tillgången otillräcklig i praktiskt
taget hela landet.
I juli och september hade handelsregleringen utsträckts att omfatta även
tonfisk, skarpsill och blåvitling. I november bemyndigades emellertid livsmedelskom-
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
