Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1942. Av redaktör K. O. Hammarlund - Svenska folkets diet under den fortsatta krisen - Frivilliga insatser i folkförsörjningens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som helst. Fisk, som allmänheten
knappast velat se åt under normala tider,
godtogs med glädje och betalades med
fantasipris i den mån den vanliga fisken, på
grund av den snäva prisregleringen,
försvunnit. Sålunda kunde olika hajarter
betinga 10 och 12 kr. kilot, rocka,
knorrhane och fjärsing 5 à 7 kr. etc. Och för
strömming kunde man stå i kö flera
timmar. Särskilt kännbar för de flesta
hushåll var bristen på salt storsill.
Till deras förfogande, som trots allt
skulle ha kött utöver det kupongbelagda,
stodo bl. a. kråka, silverräv, ekorre och
grävling, som serverades både på
restauranger och i hemmen, mer eller mindre
lyckligt anrättade, och kunde få köpas i
en del affärer, som också tillhandahöllo
en ganska kurant vara, kupongfri färs,
av ytterst växlande och troligen stundom
ganska misstänkt sammansättning.
Tillgången på fågel och vilt blev, som
nämnts, allt knappare, och på grund av
foderbrist och försenad leverans av
ungerska gäss uteblevo Mårtensgässen så
gott som helt.
Köttbristen och svårigheten att komma
åt fisk i tillräcklig mängd gjorde, att
konsumenterna i stor utsträckning voro hänvisade till vegetabilier. Lyckligtvis
var potatis- och grönsaksskörden god. Restaurangernas matsedlar och
smörgåsbord voro också betydligt mer vegetariska än tidigare, och köksmästarna måste
anstränga sin matfantasi — ofta med mycket lyckligt resultat.
Bristen på kaffe och te gjorde, att mjölkkonsumtionen ökades i en utsträckning
som aldrig förr. Under hösten beräknades den i Stockholm vara 70 procent högre
än närmast föregående år. Äggens så gott som totala frånvaro kompenserades med
ersättningsmedel och bars snart nog utan större klagan.
På det hela taget tycktes svenska folket icke taga någon skada av den nya
diet-föringen. Hälsotillståndet var gott, och om en eller annan alltför kullrig måge
började antaga normala proportioner och gestalterna i allmänhet blevo smärtare,
var ju detta endast en fördel.
Frivilliga insatser i folkförsörjningens tjänst.
De dåliga skördar som vårt land hade haft åren 1940 och 1941 i förening med
den efter krigsutbrottet starkt begränsade importen av bl. a. livsmedel, gjorde att
vårt försörjningsläge vid årets ingång befann sig i ett kritiskt läge. Skulle våra i
vissa fall ganska knappa livsmedelsransoner icke behöva ytterligare minskas, var
det nödvändigt att sätta till alla krafter för att utvinna största möjliga resultat av
årets skörd. Härför krävdes i första hand tillgång på arbetskraft, som till följd av
militärinkallelserna kunde beräknas bli svåråtkomligare än vanligt för landets
jordbrukare. Då det alltså gällde att inventera landets arbetskraftsresurser,
riktades blickarna först mot skolungdomen i åldern 16 till 19 år och vidare mot icke
förvärvsarbetande eller av tvingande hemuppgifter bundna kvinnor.
En affisch som spreds över landet sommaren
19i2.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
