Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordisk kulturell gemenskap 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk kulturell gemenskap 1942.
Starkare iin någonsin förr förnimmes i dag den nordiska samhörighetskänslan,
betonade överståthållare T. Nothin, då han den 11 januari öppnade en av
svenska föreningen Norden anordnad nordisk kurs för ungdomsledare i Saltsjöbaden.
Under året bekräftades på mångahanda sätt de anförda orden.
Närmast följde sålunda de nordiska musikdagar, som den 10—14 februari voro
anordnade i Stockholm på inbjudan av Musikaliska akademien, Kungl, teatern,
Nationalmuseum, Konsertföreningen och Konserthusstiftelsen, Radiotjänst samt
föreningen Svenska tonsättare.
En mäktig manifestation för sig av nordisk samhörighet utgjorde vidare det
budskap från svenska kyrkans biskopar till församlingarna, som på fastlagssöndagen
den 15 februari upplästes från predikstolen i alla Sveriges kyrkor. Budskapet, som
var utfärdat av biskopsmötet och undertecknat av de 12 biskoparna med
ärkebiskopen i spetsen, innehöll bl. a. följande:
Våra tankar gå i denna tid särskilt till våra nordiska grannfolk. Under det vårt land, av stor
och oförtjänt nåd, hittills skonats, ha de övriga nordiska folken vart för sig och på olika sätt
kännbart drabbats av världskatastrofens följder.
Danmarks folk har under tunga händelsers tryck fått uppleva en sammanslutning utan like av alla
nationens krafter i enig kärlek till fosterlandet och dess frihet, men också i en förnyad känsla av
oförytterlig andlig gemenskap med Nordens övriga folk. Vårt norska broderfolk lider svårt under
yttre tvång och inre söndring och ser med djup oro och smärta den rättsordning, på vilken all
verklig frihet måste bygga, skakas i sina grundvalar. Med upprätt mod och förtröstan till Gud
kämpar Norges kyrka för det kristna samvetets rätt och den andliga frihetens okränkbarhet.
Finland befinner sig för tredje gången under samma generation invecklat i en kamp på liv och död
för sin frihet och självständighet. Med hjältemod uthärdar det finska folket krigets alla
svårigheter och underkastar sig utan knot de tyngsta offer och försakelser. I varm medkänsla minnas vi
också vårt frändefolk i norr, på den frejdade sagoön, under det tunga, som drabbat Islands
fri-hetsälskande stam.
Vad som i detta läge är vår kristna plikt, därom kan intet tvivel finnas. Så långt möjligheter
öppna sig att bistå med kärlekens gåvor, är det vår plikt att hjälpa, intill gränsen av vår förmåga.
Men framför allt må vi icke förgäta att i denna tid tänka på våra nordiska brödrafolk i trogna
förböner. De måste veta att vi känna deras nöd som vår.
På vinjettbilden ses deltagare i nordiska gymnasistmötet
hand utbringa ett leve för de fria nordiska folken.
Stockholm i september 1912 hand i
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
