Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarets femårsplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre av försvarsplanens fäder: fr. v. ordföranden i riksdagens tredje särskilda utskott —
försvarsutskottet — hr Algot Törnkvist, Karlskrona, ledaren av 1941 års försvarsutredning, f.
statssekreteraren Tage Wärn, samt statsrådet P. E. Sköld, som framlade propositionen om femårsplanen.
till befäl, fått genomgå kurser för vinnande av ställning som officerare,
underofficerare och underbefäl. Kadrarna för yrkesbefälet ha vidare genom riksdagsbeslut
1940 och 1941 ökats.
Under tiden, som denna utveckling av vår försvarsmakt pågick, igångsattes inom
de militära staberna utredningar rörande den fortsatta utvecklingen. Sommaren
1941 överflyttades detta arbete till 1941 års försvarsutredning, som ställdes under
ledning av statssekreterare Wärn. Dess förslag framlades vid nyåret 1942 och efter
vanlig remissbehandling låg det till grund för K. M:ts proposition i ärendet till
1942 års riksdag. Denna proposition blev antagen av riksdagen.
Planen för försvarsmaktens fortsatta utveckling avser närmast förhållandena
under femårsperioden 1942—1947. Vägledande vid planens utformning har varit
att på grundval av under senaste världskriget vunna erfarenheter skapa
slagkraftiga och i möjligaste mån rörliga enheter, till sin struktur avpassade efter våra
nordiska förhållanden. Flygvapnet utökas betydligt till sin omfattning — till 16
flottiljer — under det att de båda övriga försvarsgrenarna i stort sett bibehålla sin
omfattning men i stället undergå betydelsefulla strukturförändringar. Genom
tillkomsten av en överbefälhavare redan i fred säkerställes den enhetliga ledningen
av krigsförberedelsearbetet. Frågan angående förvaltningens organisation, som
varit föremål för en särskild utredning, förelägges 1943 års riksdag.
Den ekonomiska ramen är, beräknad efter 1941 års priser, upptagen till 650 milj.
kr. per år vid genomförd försvarsordning. Under femårsperioden uppgå
årskostnaderna i medeltal till cirka 755 milj. kr. Omräknas kostnaderna efter prisläget
den 1 juli 1939, sjunka årskostnaderna vid genomförd försvarsordning till 515 milj.
kr. och under uppsättningstiden till 600 milj. kr.
Genom införande av den ettåriga övningstiden för de värnpliktiga har en fast
grund lagts för utbildningen av landets stridskrafter. Därigenom ha nämligen
möjligheter skapats att såväl bibringa den enskilde soldaten en allsidig och
grundlig soldatfostran som att utbilda de lägre truppförbanden för sina uppgifter i fält.
Utöver den första tjänstgöringen fullgöras tvenne repetitionsövningar om trettio
dagars längd. Därigenom säkerställas bl. a. möjligheterna att under kortare tids-
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
