Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk litteratur 1942. Av Gösta Attorps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Damerna bära upp litteraturen — i bokcirkeln, förklarade
bokhandlarna i slutet av 1942 och berättade, att bokcirklarnas antal
betydligt ökats.
begåvad författare.
Margareta Subers roman
från svensk-judisk
miljö, »Vänd ditt ansikte
till mig», förtjänade
uppmärksamhet, även
om de inlagda
1800-tals-skildringarna inte
kunde mäta sig med
bilderna från nuet. Med
»Mäster Jacob» åstadkom
Harry Blomberg en
livfull roman om kyrka
och diktatur under
karolinsk tid;
inspirationen från de norska
kristnas kamp av i dag
var tydlig. Irja
Browal-lius utgav »Ringar på
vattnet», Gertrud Lilja
»Hök och duva», Stina
Aronson »Gossen på
tröskeln», Jolin
Karl-zén »Så gör man inte»,
Albert Olsson »Gränsland». Ännu några romaner kunde nämnas. Välvilligt
mottagna debuter: Greta von Schoultz’ »Det går en vind i gräset», Helmer Linderholms
»Det brusar i granarna», Puck Beers »Jag tjänar en lysande herre», Sven Forsells
»Att vara kamrat» och Yngve Kernells »Utfärd i grön gobeläng».
Hasse Z utgav en ny samling av sina kloka kåserier, »Världens hjärta». Endast
en betydande novellsamling utkom, och den var postum: Hjalmar Bergmans
»Herr Markurells död». En av anledningarna till genrens fattigdom i Sverige är
tydligen att publiken förhåller sig så kylig mot den. Det lönar sig inte för
författarna att skriva noveller. Kunde man få en ändring till stånd härvidlag, skulle det
vara till fördel för den litterära kulturen i landet. Det har föreslagits att
bokhandlarna skulle placera en och annan novellsamling på sina läsecirklars listor.
Den förnämsta diktsamlingen var Hjalmar Gullbergs »Fem kornbröd och två
fiskar». Dess skönhet och förmåga att på ett djupt personligt sätt ge uttryck åt det
bästa som nu besjälar nationen kom den fordrande titeln att synas naturlig. En
annan stor lyriker, Pär Lagerkvist, publicerade »Hemmet och stjärnan» med
övervägande idylldiktning. Där funnos utomordentligt vackra stycken, men som helhet
hörde samlingen knappast till Pär Lagerkvists främsta. Man kunde knappast vänta
alt Heidenstams »Sista dikter» skulle vara fylld av inspirationen från de odödliga
samlingar som skalden själv utgett, och i stort sett talade också denna volym 0111
en tynande låga. En betydande utveckling visade Artur Lundkvist i »Korsväg».
Prins Wilhelms »Ond tid» var en uttrycksfull diktsamling av en man som med sin
rakryggade hållning och sin förmåga att finna tändande appeller gjort den
svenska sammanhållningen goda tjänster under dessa år. Bengt E. Nyström utgav »Jord
och himmel», Nils Bohman »Befrielse» och Bertil Gedda »Blad ur sömnen». Mjuk
och älskvärd vers fanns i Anna Greta Wides debutsamling »Nattmusik».
En stor, mästerlig lyrisk tolkning var Anders Österlings försvenskning av
Shel-leys »Den befriade Prometheus». Goda tolkningar i mindre format lämnades av
Erik Blomberg i »Engelska dikter» och av Johannes Edfelt i »Hymner och visor».
2i;s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
