Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikespolitisk översikt,
Såsom under föregående krigsår sedan den 1 september 1939 dominerades
svensk inrikespolitik under år 1942 alltjämt helt av de utrikespolitiska
faktorerna. Den ur riksdagspartierna framgångna nationella samlingsregeringen från
den 13 december 1939 blev förty vid styret under sitt nu tredje regeringsår. Det
gällde främst att som mål hävda det rikets oberoende, för vilket svensk
neutralitetspolitik är medlet. Försvarsberedskapen vidmakthölls under hela året med de
växlingar i fråga om antalet inkallade och fältstarka förband, som påkallades av
de skiftande krigshändelserna och de farhågor för vårt land, som därav kunde
härledas. I februari skärptes sålunda ganska plötsligt beredskapen och talrika
inkallelser vidtogos, men längre fram på våren minskades beredskapens
omfattning och kunde under återstoden av året hållas på en lägre skala, vilket givetvis
var till fördel för de hårt ansträngda statsfinanserna och den alltmer växande
brist på arbetskraft, som karakteriserade arbetsmarknadens läge.
Liksom tidigare inbjödos talrika representanter för svenska pressen flera gånger
under året till Stockholm för att mottaga informationer av utrikesministern och
andra stadsråd om vårt utrikesläge samt frågor i samband med den alltmer
vanskliga folkförsörjningen. Under den s. k. informationsriksdagen i november
framträdde utrikesministern den 7 november med en deklaration om vår
oföränderliga neutrala kurs både nu och framdeles, till vilken talare från de olika partierna
anslöto sig. Någon meningsskiljaktighet av större betydelse om grundlinjerna för
Sveriges utrikespolitik yppades heller icke ute bland folket. Detta stod enigt
härvidlag, och denna samstämmighet sträckte sig också logiskt till riksförsvarets
stärkande, vilket visade sig i att riksdagen i juni godkände femårsplanen för
Sveriges försvar och hälsade denna som ett konsekvent uttryck för Sveriges
försvarsvilja och livskraft.
Under 1942 blev Sverige även direkt påmint om det väldiga krig, som rasade
utanför våra gränser. Ett symtom härför voro de talrika spioneri- och
sabotagebrotten inom landet — merendels dock icke riktade mot Sverige — vilka
upptäcktes och beivrades. Raden av neutralitetskränkningar var också avsevärd. Under
högsommaren förekommo upprepade u-båtsattacker mot sjöfarten på svenskt
territorialvatten i Östersjön, vilka medförde mistning av många människoliv och
stora materiella värden, varjämte fartyg och besättningar med värdefulla lejdlaster
fortfarande gingo förlorade utanför Skagerackspärren. Krigsförlusterna för vår
handelsflotta beräknas uppgå till sammanlagt 190 fartyg om c:a 500 000
bruttoton. Nettominskningen är emellertid åtskilligt mindre — 162 fartyg och 235 000 ton
eller c:a 15 procent av beståndet vid världskrigets utbrott — beroende på att
förlusterna någorlunda kunnat ersättas med nybyggda och från utlandet inköpta
fartyg.
Vad u-båtskriget i Östersjön beträffar ansåg man sig från svensk sida kunna
konstatera, att ryska u-båtar, som brutit sig ut ur spärren i Finska viken, måste ha
varit de skyldiga. Detta bestreds av Sovjetryssland, men svenska
utrikesdepartementets energiska protester mot övergreppen föranledde i varje fall att under
senare delen av året övergreppen upphörde. Svenska marinen fick emellertid aktivt
ingripa genom konvoj till skydd för sjöfarten. Utanför svenskt territorialvatten
var Östersjön osäker, och efter min- eller torpedanfall mot en tysk ångfärja avbröts
förbindelsen mellan Sassnitz och Trelleborg. I Öresund fortsatte trafiken mellan
Hälsingborg och Helsingör oavbrutet, ehuru med kortare avbrott för engelska
flygraider, som ökat minfaran. Ångfärjeförbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn
kom åter i gång på senhösten. Genom beskjutning av svenska fiskebåtar under
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
