Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet 1942. Av redaktör Olof Groth - Svenska Dagbladets tävlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskland i Berlins olympiastadion (3—2), gjorde det svenska landslaget sin kanske
allra bästa match för året i Zürich, där dock schweizarna vunno med 3—1.
I övrigt dominerade serierna som vanligt. Cupen, som instiftats 1941, vanns av
Gais, som i finalen på Råsunda slog Elfsborg med 2—1.
Handbollen gick stadigt framåt och hade stora publiksiffror. Bästa laget var
Majorna, som vann både allsvenska serien, SM inomhus och SM utomhus. I
landskampen inomhus mot Tyskland i Göteborg vann Sverige med 28—10 men
förlorade båda matcherna mot Danmark.
Ishockeyn hade ett livligt internationellt utbyte med Tyskland och Schweiz. I
landskampen mot Schweiz på Stadion i december segrade Sverige efter ett
glänsande spel inför 7 000 åskådare med 5—2.
Militära idrotten blomstrade som aldrig förr. Svensk mästare i fältsport blev en
civil idrottsman, Harry Ekman från Fredrikshof. Den stora militärstafetten norr
om Stockholm för 36-mannalag vanns för tredje året i rad av Dalregementet. Det
militära fotbollsmästerskapet vanns liksom 1941 av Bohusläns regemente.
I modern vinterfemkamp utkämpades en landskamp mot Schweiz i Gstaad, som
vanns av svenskarna. Individuellt segrade Bratt, Sverige, före Grut och Egnell,
Sverige.
Orienteringen utvecklades ytterligare och samlade väldiga deltagarsiffror.
Svenska mästerskapet avgjordes i Hälsingland och vanns av hälsingen Algot Östh från
Alfta.
Simningen utkämpade två landskamper mot Danmark. Sverige vann i Helsingör
med 80—74 men förlorade i Linköping med 76—78. Landskamperna voro som
vanligt rätt ojämna beroende på att de svenska herrarna och de danska damerna voro
så överlägsna. Svenska simmare som Rothman, Björn Borg, P.-O. Olsson och Bernt
Lilja visade sig tillhöra den yppersta världseliten.
Skidsäsongen var utomordentligt livlig över hela landet, tack vare en snörik
vinter. Inga som helst internationella tävlingar kunde dock arrangeras, men de
nationella evenemangen tilldrogo sig i gengäld desto större intresse. SM i Hudiksvall,
Vasaloppet och andra stortävlingar höllos under väldig publikanslutning.
Skridskoåkarna fortsatte att gå framåt med Åke Seyffarth i spetsen. Seyffarth
visade sig som världens bäste hastighetsåkare och satte en rad glänsande rekord
vid tävlingar i Davos i Schweiz. En landskamp mot Schweiz vanns överlägset av
Sverige.
Tennissporten hade stora svårigheter med bollar, men intresset föreföll dock
vara minst lika livligt som de senaste åren. Tre landskamper utkämpades: mot
Danmark i Köpenhamn 5—0, mot Danmark i Stockholm 4—1 och mot Ungern i
Budapest 1—7. Karl Schröder, som i så många år dominerat svensk tennis, övergick på
hösten till instruktörsverksamheten. De unga storspelarna Åke Eliaeson och
Torsten Johansson föreföllo på hösten ha stora möjligheter att fylla tomrummet efter
honom.
Svenska Dagbladets tävlingar.
Svenska Dagbladet kunde glädja sig åt vackra deltagarsiffror vid de av
tidningen arrangerade tävlingarna. Det traditionella korporationsskvttet rönte så
livligt deltagande, att tävlingen måste fördelas på två banor, Stora Skuggan och
Kak-näs. 5 800 skyttar från 130 korporationer sköto sina 10 skott, vilka siffror inneburo
268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
