Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Relander.
von Sauer.
Stauning.
Thiis.
rum vid riksdagsmötet i juli 1940 och
utgjorde främst en belöning för det sätt, varpå han
lett sjätte armén under det västeuropeiska
fälttåget och tidigare en av de tyska armeerna i
Polen. Hade stora ledaregenskaper, och det
krigförande Tyskland led en mycket stor
förlust genom hans bortgång. Ansågs vara en av
naziströrelsens mest betydande kämpar.
Relander, Lauri Kristian, f. d. finsk
president (* 1883 — † 9/2). Blev efter att ha tagit
fil. doktorsgraden lärare i lantbruksämnen vid
Impilaks folkhögskola och medlem av
lantbruksvetenskapliga samfundet i Finland.
Lantdagsman för agrarpartiet under världskrigsåren.
Riksdagens talman 1919 och följande år
landshövding i Viborgs län. Finlands president 1925
—1931. Senare verkställande direktör i
ömsesidiga finska försäkringsbolaget för landet.
Sauer, Emil von, österrikisk pianist (* 1862
— † 29/4). Utbildades först vid
Moskvakonser-vatoriet och blev sedan elev till Franz Liszt.
Världsberömd som konsertpianist, var han ej
mindre känd och uppskattad som pedagog. Vid
Wiens musikakademi fanns några år en
särskild Sauer-Meisterklass för de mest begåvade
pianoeleverna. Konserterade sist 1941 i
Stockholm.
Stauning, Thorvald, dansk statsminister
(• 1872 — † 4/5). Blev som cigarrsorterare
redan vid 23 års ålder ordförande i yrkets
fackförening, en befattning, som han bibehöll i tolv
år för att därefter uteslutande ägna sig åt de
kommunala och politiska uppdrag, som efter
hand hopades på honom. Invald i folketinget
1906 och tre år senare ordförande i
socialdemokratiska partiet, kallades han 1916 under
första världskriget till medlem utan portfölj i
Zah-les kabinett för att 1924 bilda Danmarks första
socialdemokratiska regering. Fälld av de
borgerliga 1926, återkom han 1929 i spetsen för
den blockregering av socialdemokrater och
borgerliga radikaler, som efter den 9 april 1940
ombildades till en nationell samlingsregering.
Före nämnda datum gick Stauning från seger
till seger inom dansk inrikespolitik, men hans
två sista levnadsår fördystrades av
ockupationen och medvetandet om att för danska folket
det orsakssammanhang var uppenbart, som
rådde mellan Staunings kurs före 9 april 1940
och Danmarks läge efter sagda ödestimma. Den
välfärdspolitik, som han i likhet ined P. A.
Hansson i Sverige bedrev till »folkhemmets»
fromma, satte försvaret på svältkur, och de
ödesdigra följderna härav visade sig, då
invasionen gick fram — icke över Staunings
lekamliga utan över hans politiska lik. Senare
hade han genom att också visa sig böjd för
nya eftergifter förlorat även arbetarnas
förtroende.
Thiis, Jens, norsk museiman (* 1870 —
† 28/6). Bibliotekarie vid Konstindustrimuseet
1889, företog han utländska studieresor 1891
och 1895. Sistnämnda år direktör för
Norden-fjeldske kunstindustrimuseum i Trondheim och
sedan 1908 direktör för Nasjonalgalleriet i
Oslo. Sedan 1922 tillika lärare i konsthistoria
vid Oslo universitet. Nasjonalgalleriet fick
genom honom en synnerligen högvärdig
representation av norskt måleri från 1880-talet till
vår tid. Hans ämbetsmannagärning präglades
av entusiastiskt uppgående i konstfrämjarens
kall. Besökte ofta Stockholm och höll i januari
1937 föredrag 1 Liljevalchs konsthall om Henri
Matisse. Framstående konsthistorisk författare,
omfattade han konsten med en genom åren
växande lidelse.
Thommessen, Olav, norsk tidningsman (* 1851
— † 10/2). Född i Borre invid Horten, blev
han student 1870 och ägnade sig därefter åt
lärarverksamhet, språkliga och juridiska
studier samt journalistik. Jur. kand. 1877,
övertog han följande år redaktörsposten i »Verdens
Gang» och blev delägare i denna från 1885. Två
år senare blev tidningen daglig och övergick
till ett konsortium. Efter en konflikt med den
ekonomiska ledningen avgick Thommessen 1910
och grundade samma år den frisinnade »Tidens
Tegn», vars chefredaktör han var till 1917, då
han överlämnade ledningen åt sonen. Tog
energiskt del i det politiska livet, utgav politiska
skrifter, diktsamlingar och översättningar samt
utövade stort inflytande på norsk folkopinion.
Todt, Fritz, tysk general, riksminister (* 1891
— † 8/2). Skapade sig ett bestående namn 1
samband med de tyska autostradorna, vilka
han byggde i egenskap av generalinspektör för
tyska vägväsendet. Som hans främsta verk
nämnas dock den tyska Westwallen och
befästandet av atlantkusten. Chef för den 1938
upprättade »O. T.» eller »Organisation Todt», som
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
