Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utrikespolitik 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rut flygplanet Gripen strax
intill svenska kusten; det störtade
på stranden vid Smögen och alla
ombordvarande utom två
omkommo. Från tyskt håll
erkändes omedelbart, att detta plan
beskjutits av tyska nattjaktplan.
(Tydligen hade detsamma varit
fallet med »Gladan».) På de
svenska protesterna mot angreppet
på civilt svenskt flyg blev
svaret, att tyskarna tidigare varnat
för användande av denna rut
och nu frånsade sig varje ansvar.
Trafiken avbröts och
förhandlingar om ett modus vivendi
upptogos.
Handelspolitiken.
Det nya krigsläget medförde
som nämnt större möjligheter
tör vårt land att hävda sig. Under hela kriget ha Sverige och Tyskland uppehållit
för båda parter värdefulla handelsförbindelser. På denna basis — vilken
säkerligen varit en betydelsefull fredsfaktor — kunde utan oöverkomliga svårigheter
den svensk-tyska handeln årligen regleras. Vid uppgörelsen för år 1942 nödgades
Sverige emellertid bevilja Tyskland avsevärda krediter, dock mycket mindre än
t. ex. Schweiz. För 1943 medgåvos emellertid inga sådana. Vid de i juli förda
handelsförhandlingarna begärde tyskarna ånyo kredit, vilken emellertid fortfarande
vägrades. Den svensk-tyska handeln gick under året i stort sett programenligt och
hämmades icke i någon större utsträckning av bombningen av tysk industri och
trafik. Återbetalningen av de 1942 lämnade krediterna påbörjades avtalsenligt. Vid
de handelsförhandlingar, avseende 1944, som fördes under årets sista månader,
utgingo tyskarna från ett handelsutbyte av innevarande omfattning eller t. o. ni.
något därutöver. Svenskarna hade däremot en mindre optimistisk uppfattning om
möjligheterna, och divergensen var sådan, att någon uppgörelse ännu vid
årsskiftet icke hade kommit till stånd, ehuru den då syntes vara nära.
Italien föll under året totalt bort som handelspartner, medan Schweiz redan
under första halvåret ryckte upp på andra plats. Med andra stater på kontinenten
och med våra nordiska grannländer fortfor handeln, reglerad på samma sätt som
tidigare, men på grund av krigets direkta och indirekta verkningar i avtagande
grad. Särskilt förminskades det svensk-finska handelsutbytet.
Transiteringen till Norge upphörde.
Det av krigsläget i juni 1940 framtvungna medgivandet till Tyskland att genom
Sverige till och från Norge transitera tyska militära permittenter och
krigsmateriel samt mellan Trondheim och Narvik krigsfolk och krigsmateriel hade
— för att begagna statsminister Hanssons ord i ett tal den 4 april — från
begynnelsen känts som en börda. Både inom landet och i de allierade staterna hade
det framstått som ett nödtvunget (men underförstått också nödvändigt) avsteg
från neutraliteten; bland de senare dock icke värre, än att som nämnts
lejdtra-fiken tillåtits och att Sveriges ställning utanför kriget otvivelaktigt hela tiden
Från bombfällningen över Lund i mitten av november. Så här såg
en smedja ut som hade träffats av brandbomber.
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
