Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utrikespolitik 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tion till Tyskland. Svenska
regeringen inskred då. I en
framställning till tyska regeringen
den 1 december betonades den
ytterst ogynnsamma verkan
detta skulle få inom Sverige och
på de fortsatta svensk-tyska
förbindelserna; regeringen erbjöd
sig att i Sverige omhändertaga
samtliga häktade akademiker.
Detta initiativ underströks av
spontana, utomordentligt
kraftiga opinionsyttringar,
naturligtvis särskilt från studenterna och
de akademiska lärarna. Sålunda
avgåvos från universitet och
högskolor högtidliga protester,
och i flera fall förklarades det
kulturella samarbetet med Tyskland vara avbrutet. Den 4 december kom det tyska
svaret. Däri avböjdes i föga diplomatiska ordalag all diskussion med svenska
regeringen om norska frågor och förklarades kort och gott att åtgärderna mot de
norska studenterna voro naturliga och berättigade. Emellertid synes den svenska
démarchen ha gjort någon verkan; visserligen fördes ett antal studenter (från
norskt håll uppgives något över 100 till uppemot 300) till Tyskland, medan de
övriga successivt började frigivas. Sedan detta blivit känt besvarades den tyska
framställningen den 16 december. Sverige hävdade därvid att det var inte bara
dess rätt utan även skyldighet bl. a. i de svensk-tyska förbindelsernas intresse
att upptaga frågan.
Humanitär hjälpverksamhet.
Ett relativt mycket betydande antal estlandssvenska flyktingar ankommo under
året till Sverige, i vissa fall med ockupationsmaktens medgivande, och funno här
en fristad. Ett stort antal (c:a 12 000) finska barn vårdades alltjämt i Sverige.
Bland andra exempel på humanitära hjälpåtgärder, som Sveriges regering och
folk genomförde, kunna följande nämnas. Försöken att i större skala bistå Norge
med livsmedel misslyckades, enär de allierade icke ansågo sig kunna tillåta
införsel av livsviktiga varor till av tyskarna besatta områden. Planer på att till
Sverige överföra norska, belgiska och franska barn strandade också, men kunde
i någon mån ersättas av barnbespisning i resp. länder. Däremot fick Sverige ta
en ledande del i hjälpen till det svältande Grekland, nämligen vid transporten
av livsmedel från Kanada till Grekland och genom att kontrollera distributionen
på ort och ställe. I oktober åvägabragtes efter långvariga förhandlingar en
utväxling av sammanlagt omkring 5 000 sårade och sjuka krigsfångar mellan England
och Tyskland i Göteborg. Slutligen må framhållas, att höstriksdagen på regeringens
förslag beviljade 100 milj. kronor att användas till det internationella
återuppbyggnadsarbetet.
Vid årets slut representerade Sverige som skyddsmakt ett tjugotal stater. Då
vårt land i åtskilliga fall företrädde en stats intressen på flera olika håll, uppgick
antalet skyddsmaktsuppdrag till nära 60.
Beträffande vår nordiska politik hänvisas till Inrikespolitisk översikt.
Det den 28 augusti försvunna trafikflygplanet Gladan.
(Se även Vad sig i riket tilldragit 28/8.)
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
