- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugoförsta årgången (händelserna 1943) /
140

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1943. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Årsskörden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stark försämring 1 de lovande utsikterna till följd av torka med blåst och nattfrost.
Med undantag för västra och södra delarna av Götaland blev nederbörden under
juni lägre medan temperaturen i allmänhet var något högre än normalt. Under
juli voro såväl nederbörd som temperaturförhållanden tämligen tillfredsställande,
ehuru med något ojämn fördelning över hela landet, varvid dock Gotland blev
missgynnat. Höstsäden stod fortfarande rätt lovande men vårsäden, som aldrig
hann komma riktigt i gång efter vårens torka och nattfrost, hade icke kunnat
repa sig under sommarmånaderna och även för höskörden ställde sig utsikterna
mindre goda. Under augusti var nederbörden ovanligt riklig, varigenom särskilt
vårsäden ytterligare försämrades och bärgningen försenades. Däremot undergingo
utsikterna för rotfrukter, som på vissa ställen lidit av försommarens torka, en
betydande förbättring. Redan före augusti hade större delen av höskörden hunnit
bärgas och givit en skörd under medelmåttig, men genom det följande regnet blev
återväxten på vallar och ängar god med rikliga beten. I många fall kunde en
god andra skörd av hö bärgas, varvid ensilering i viss utsträckning ägde rum.
När skördeåret i sin helhet lät sig överblickas, visade det sig, att höstvetet lämnat
ett avsevärt bättre resultat än under 1942, medan skörden av råg, vårvete och havre
varit sämre än året förut. Likaså hade resultatet av blandsäd och ärter blivit
under medelmåttigt. Hö från naturlig äng gav ungefär samma skörd som för 1942,
medan avkastningen från vallarna blev sämre. Av potatis och sockerbetor erhölls
väsentligt bättre resultat än året förut med en skördesiffra något över
medelmåttig. Mätta i den skala, som användes i den officiella skörderapporten för
bedömandet av skörderesultaten (där siffran 3 anger medelskörd, 2 betydligt under
medelskörd och 1 nära missväxt), värderades de viktigaste skördeslagen på
följande sätt i jämförelse med motsvarande resultat under 1941:

Höstvete ......................................................................3,2 mot 2,4

Höstråg ........................................................................2,9 » 3,1

Vårvete ........................................................................2,5 » 2,9

Havre ............................................................................2,6 » 2,9

Ar 1943 Deciton Ar 1942 Deciton Ar 1941 Deciton I medeltal 1933—1942 Deciton

Hö från odlad jord .................. 2,5 mot 2,9

Potatis ..................................... 3,1 » 2,8

Sockerbetor .............................. 3,2 » 2,8

Foderrotfrukter ........................ 2,9 » 2,9

Vad skörden betydde i inhöstade kvantiteter framgick av Statistiska
Centralbyråns preliminära beräkningar över skörderesultaten för de viktigaste
växtslagen, vilken i jämförelse med de närmast föregående åren ställde sig sålunda (i
tusental deciton):

Höstvete .......................................... 3 606 2 915 1 899 4 896

Vårvete ............................................ 1 660 1 806 1 411 1 387

Höstråg ............................................ 3 896 4 388 2 719 3 754

Vårråg ............................................. 81 92 74 102

Korn ................................................ 2 300 2 201 1 577 2 064

Havre .............................................. 8 406 9 260 7 757 11 295

Blandsäd .......................................... 4 889 5 284 4 210 5 291

Potatis ............................................. 21 813 18 401 20 711 19 283

Sockerbetor ...................................... 18 614 17 339 18 437 18 614

Foderrotfrukter ................................ 23 476 22 953 22 563 26 273

Hö från odlad jord ........................... 34 982 39 629 21 201 43 524

Hö från naturlig äng ........................ 3 685 3 684 3 049 4 331

En jämförelse med medeltalet för 10-årsperioden 1933—42 visade, att hela
brödsädsskörden för 1943 utgjorde 91 % av nämnda medeltal. Den var dessutom något
större än 1942 års skörd. Av intresse var även att, medan veteskörden 1942 utgjorde
51 % av hela brödsädsskörden, hade den 1943 stigit till 57 %. Den totala
sammanfattningen av alla grödor gav vid handen, att skörderesultatet 1943 kunde
betecknas som något under medelskörd. För vår folkförsörjning betydde detta, att
nuvarande ransoneringskvantiteter torde kunna bibehållas under nästa
ransoneringsår.

140

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:08:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1943/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free