Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1943. Av redaktör K. O. Hammarlund - Ljusnande utsikter för bränsleförsörjningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbättrat sitt resultat, medan de enskilda skogarna blivit efter.
Bränslekommissionen ansåg sig därför böra komplettera föreskrifterna mot försumlighet.
Januari månad visade endast en svag uppgång, men i februari avverkades 8
miljoner kbm (högsta månadsresultatet dittills var 5 miljoner), och därmed var
man inne på rätt väg enligt planen. Sedan vissa justeringar gjorts, uppgick den
kvantitet, som bränslekontoren ålagt avverkarna, till omkring 53 miljoner kbm.
Vid bränsleårets slut den 30 juni 1943 visade det sig att programmet kunnat
genomföras till 99,4 %. Bästa månadsresultaten nåddes i södra Sverige under
februari och i norra under mars. Kronoskogarna fullgjorde sin skyldighet till
96 %, övriga allmänna skogar till 99, bolagsskogarna till 95 och övriga skogar
till 102 %. Av hänsyn till de lojala ville man inte underlåta tvångsåtgärder mot
de försumliga, men de tredskande voro endast ett fåtal, och avverkningen
ombesörjdes i regel av ägarna, sedan tvångsförfarandet inletts.
Över 12 miljoner kbm ved disponerades i den nya planen för framställning av
träkol till järnhanteringen och gengasdrift samt av bilved. Detta betydde 31 %
av hela vedförbrukningen för bränsleändamål. Undersökningar hade visat, att
ur skogsekonomisk synpunkt stora besparingar skulle kunna göras genom
övergång från koldrift till veddrift inom gengastrafiken. Varje tillryggalagd
trafikkilometer med kolgasverk belastar skogsavverkningen dubbelt så mycket som
om vedgasverk användes. Men tyvärr skulle en sådan sparsamhet komma att
hämna sig i andra viktiga avseenden, varför planen t. v. måste lämnas ur räkningen.
I detta sammanhang bör kanske erinras om ett uttalande av statsrådet Domö
vid en av ingenjörsvetenskapsakademien anordnad gengasdag. Han ansåg att
gengasdriften komme att ha många användningsområden här i landet även vid
en obegränsad bränsleimport.
Vedinventeringen den 1 juli visade, att landets totala vedförråd då uppgick till
minst 57 miljoner kbm, därav 20 miljoner massaved. (År 1942 resp. 49 och 18
miljoner.) På konsumtionsorterna fanns i år över 10 miljoner kbm bränn- och
kolved, vilket var dubbelt så mycket som 1942. Stockholm hade över 1 miljon
kbm på lager mot 500 000 år 1942. Trots dessa vackra siffror låg en myckenhet
ved kvar i skogarna, och bränslekommissionen uppmanade vid flera tillfällen
skogsägarna att tillvarataga varje möjlighet till framforsling.
Det nya bränsleåret inleddes med en avverkning, som var ungefär lika stor
som motsvarande tid föregående år. Intill den 1 oktober hade sålunda
avverkats ungefär 6,3 miljoner kbm kastved, långved och massaved, vilket var 100 000
mer än 1942. Härav utgjorde 1,4 miljoner massaved och 4,9 miljoner annan ved.
Södra och mellersta Sverige hade hunnit med mera och norra Sverige med
mindre än förra året.
I ett radioanförande i december konstaterade bränslekommissionens ordförande
jägmästare Lundh, att läget i stort sett var gynnsamt över hela bränslefronten
men varnade samtidigt för en överdriven optimism. Produktionskapaciteten finge
icke minskas, ty vi måste räkna med att bränsleimporten kan komma att
inskränkas. Under året hade importen av kol och koks från Tyskland varit icke oväsentligt
större än 1942, men det kvalitativa utbytet hade varit mindre gynnsamt.
Torvtillverkningen gav ett dåligt resultat år 1942. God väderlek och bättre
arbetsförhållanden gynnade däremot torvtäkten under 1943. Hela årsproduktionen av
maskintorv beräknades till mellan 1,1 och 1,2 miljoner ton, vartill kom 125 000
frästorv (inkl. briketter) och 100 000 sticktorv. 75 % av det hela kom från Skåne
och Småland. Evalverad i brännved beräknades årsproduktionen motsvara
omkring 4 miljoner kbm eller något mer än 10 % av den under 1942—43 avverkade
brännveden. Med hänsyn till transport- och arbetsförhållanden ansåg man inom
bränslekommissionen, att torvproduktionen därmed nått den önskvärda höjden.
En ytterligare utvidgning av torvindustrien skulle medföra svårigheter av olika
slag.
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
