Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1943. Av redaktör K. O. Hammarlund - Kraftig nedskärning av biltrafiken - Skoransonering — årets krissensation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trafikkommissionen. Foto för årsboken i dec. 19i3.
Fr. v. sektionschef II. Brinck, direktör C. A. Eriksson, överstelöjtnant H. Kring, direktör Å. Nerell,
direktör G. Andersson, (vid fönstret major B. A. Hultin), amanuens S. Ohlson, sektionschef T.
Fredrikson, sektionschef C. F. Grönwall, direktör G. Frisell, v. ordf., generaldirektör A. Granholm,
ordf., kanslichef G. Månsson samt sektionschef S. Fogelberg.
Regeringen var strängare än trafikkommissionen, som föreslagit en mjukare
övergång.
Beslutet innebar att omkring 11 000 lastbilar måste bringas ur drift eller bytas
mot ersättningsfordon. För behovsprövningen hos länsstyrelserna anlitades
representanter för näringslivet, i regel en för skogs- och jordbruk, en för handeln och
en för industrien. Det visade sig också att den stora besparingsaktionen kunde
genomföras utan väsentliga olägenheter för den samhällsviktiga trafiken.
Beträffande den inhemska produktionen av gummi vågade
industrikommissionen ännu icke göra några beräkningar i samband med bilringsförsörjningen för
den närmaste tiden.
Skoransonering — årets krissensation.
Årets sensation i fråga om statsingripande var sko- och läderregleringen.
Klockan 19,15 den 22 april trädde en
kunglig kungörelse i kraft, vari
förordnades om ransonering av alla skodon,
vari läder eller gummi ingick, samt
sul- och bindsulläder, lösa sulor och
klackar av läder eller gummi samt
plattor av gummi avsedda för
tillverkning eller reparation av skor. I
samband med ransoneringen genomfördes
en handelsreglering av plattläder,
remläder och ovanläder samt driv- och
transportremmar av läder och skinn. I
ett radioeko förklarade överdirektör
Einar Hedulff innebörden av
ransoneringen sålunda, att tillgängliga lager
av-tyngre hudar, sedan de militära
behoven fyllts, skulle disponeras för
halvsul-ningsläder samt remläder och plattläder.
Behovet av skodon skulle tillgodoses
genom att man tog i anspråk de relativt
goda lagren i handeln.
154
Så här trodde man att skomakarna skulle fä
det efter skoransoneringen — intet läder, inga
kunder. I själva verket visade det sig att
skomakarna fingo mycket att göra med
lagningsarbete.
(Teckning av N. Melander.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
