Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruk och livsmedelsförsörjning 1943. Av redaktör Th. Swedberg - Vårpriserna justerades efter skördebärgningen - Livsmedelsransoneringens tryck minskat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prisskala, så att de odlare, som saluförde sin vara, först senare under
regleringsåret erhöllo gottgörelse för lagring, ränta m. ni. Fram till 15 oktober 1943 utgjorde
priserna per deciton 18 kr. för svarthavre, kr. 18:50 för vithavre, kr. 19:50 för
stråblandsäd, kr. 37:50 för foderärter och vicker samt kr. 22:50 för norrländskt
korn. Därefter stego priserna med 20 öre per månad fram till den 1 april 1944.
Genomsnittspriserna för hela året motsvarade de priser, som gällt under det
förflutna året, med undantag för att blandsäden sänkts med 50 öre. Normalpriset på
matärter hade sänkts med 5 kr. per deciton till 40 kr. för gula och 45 kr. för
gröna ärter.
Livsmedelsransoneringens tryck minskat.
Även om jordbruksdiskussionen i allmänhet sysslade med de aktuella problemen
kunde det dock vid flera uppmärksammade tillfällen iakttagas hurusom den bröt
sig ut ur denna och med utgångspunkt från jordbruksnäringens dagsbekymmer
inriktade sig på hur efterkrigsproblemen skulle lösas. Så var exempelvis fallet när
jordbruksrepresentanten godsägare Gösta Liedberg och industrimannen dr
Harald Nordenson under lantbruksveckan inledde en diskussion om jordbrukets
framtida ställning i svenskt näringsliv. Det genomgående temat i båda dessa
auktoritativa anföranden var angelägenheten av att de båda stora näringsgrupperna
jordbruk och industri sätta sig in i och söka förstå varandras problem, att de
samarbeta i den nödvändiga rationaliseringsprocessen och därigenom bidraga till att
upprätthålla ett sunt och bärkraftigt svenskt jordbruk. I nästföljande »vecka» —
teknikernas — fortsatte man på den sålunda inslagna vägen genom att
Teknologföreningen vid sitt årsmöte försäkrat sig om en rad framstående talesmän för
jordbruket, såsom statsrådet Domö, direktör Sjögren i Lantbruksförbundet och
professor Nanneson. Dessa tankeutbyten medverkade säkerligen också till de
många initiativ för att åstadkomma ett starkare sakligt underlag för en effektiv
jordbrukspolitik, som under 1943 kunde konstateras. Ett sådant var exempelvis den
jordbrukets upplysningsnämnd, som, sedan riksdagfen bifallit en framlagd
proposition, tillsattes under september månad med popularisering av försöksverksamheten
som huvudändamål. Hit hörde även den forskningskommitté för
lantmannabyggnader samt den arbetsstudiekommitté för jordbruksbyggnader, liksom den
regionala jordbruksplanering, som 1942 års jordbrukskommitté på egen begäran fick i
uppdrag att verkställa. Med dylik planering förstås, att landet indelas i smärre
naturliga jordbruksområden och att produktionsplaner upprättas för typiska
brukningsdelar inom vart och ett av dessa områden. Åt samma kommitté uppdrogs även
att genom särskilda sakkunniga verkställa en undersökning av
animalieproduk-tionens utveckling och önskvärda omfattning samt att åstadkomma en
permanent statistisk undersökning av förhållandet mellan salupriser och
taxeringsvärden. Under årets sista månad genomfördes en djupgående omläggning av
arrendelagen, vilken trots vissa betänkligheter kunde förväntas bli till jordbrukets
framtida gagn.
Jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse, som i så hög grad bidrog till att
åtminstone de viktigaste jordbruksprodukterna — i motsats till förhållandena
under förra världskriget — ställdes under myndigheternas kontroll, gick under
1943 stadigt framåt. Tack vare denna lojalitet, det svenska jordbrukets goda
beredskap och produktionskraft, ett gott skördeutfall samt en ganska omfattande
lejdbåtstrafik behövde livsmedelsransoneringens tryck under året icke skärpas.
Tvärtom kunde det lättas, vilken tendens kvarstod även vid årets slut. Med
hänsyn till höstsädsarealens omfattning och den idealiska väderleken för
övervintringssäden kunde för det kommande årets livsmedelsproduktion konstateras
en god början, som hos det svenska folket berättigade en optimistisk syn
på åtminstone den närmaste framtidens försörjningsläge.
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
