Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. G. T. Eklund. Axel Estelle. Victor Flodman. Lennart Forsén.
Victor Flodman, f. 1878. Inträdde i postverkets tjänst 1898, blev 1918 föreståndare för verkets
undervisningsanstalt, som han ledde i nära 23 år. »Flodman har huvudförtjänsten av att moderna
antagningsprövningar och effektiva undervisningsmetoder införts i den för verkets skötsel och
därigenom även för allmänheten betydelsefulla postala utbildningen. Den livsgärning lian har
utfört som ledare för postverkets personalutbildning kommer att för all tid tillförsäkra honom
en plats bland de tjänstemän, som mest bidragit till verkets utveckling.» (Anders orne.) I sin
födelsestad Uppsala var han 1907—20 skattmästare i Södermanland-Närkes nation, där han blev
hedersledamot, och var i 12 år ledamot av studentkårens direktion. Död den 8 mars.
Lennart Forsén, f. 1889 i Finland. Han studerade i Zürich och Sorbonne, gjorde en betydande
insats i finsk kemisk-teknisk industri, deltog i grundandet av Åbo akademi och verkade där som
professor. Han arbetade därpå först i den finska och sedan i den svenska cementindustrien. Under
åren 1931—1939 var han chefskemist vid Skånska cement a.-b. i Malmö, blev sedan professor i
kemisk teknologi vid Tekniska högskolan och erhöll 1943 personlig professur i cement- och
betongkemi. Hans forskningar på det cementkemiska området gjorde honom internationellt känd
och uppskattad. Han deltog i finska frihetskriget och var under vinterkriget intensivt verksam
att organisera stödverksamheten från svensk sida. Död den 17 september.
Karl Fries, f. 1861. Fil. dr 1892. Sekreterare i KFUM :s riksförbund i Sverige samt i Stockholms
KFUM 1888—1921, generalsekreterare i KFUM :s världsförbund 1921—1926, och ordförande i
Kristliga studentvärldsförbundet 1895—1920. Efter sin återkomst från Genève 1926 var han vice
ordförande i KFUM:s riksförbund, ordförande i KFUM :s centralförening i Stockholm samt i Svenska
missionen i Kina. Många faktorer samverkade till att dana Fries till den andlige ledare av
internationella mått han skulle bliva. Såsom lärjunge och konfirmand till pastor G. E. Beskow erhöll
Fries livsavgörande intryck. Den medfödda språkbegåvningen odlades genom de utlandsresor han
fick göra med sina föräldrar redan i pojkåren. Den unge studenten kom till 80-talets Uppsala,
där väckelsen som svepte över landet kommit studenterna att bilda »Lördagsföreningen» och där
han själv medverkade till bildandet av Studentmissionsföreningen. Hösten 1887 deltog Fries såsom
ombud för Uppsala i bildandet av ett riksförbund av KFUM-föreningar. Ett år senare anmodades
han att förbereda och biträda vid KFUM:s världsförbunds elfte världskonferens, till vilken den
unga stockholmsföreningen varit djärv nog att inbjuda. Det var med sitt hälsningsanförande vid
denna världskonferens öppnande, som den 27-årige sekreteraren inhöstade en spontan applåd, då
han välkomnade lika perfekt på svenska, engelska, tyska och franska. Fries och John R. Mott
voro med om att i Vadstena 1895 bilda Kristliga studentvärldsförbundet, där de båda två blevo
ordförande resp. sekreterare. Död den 27 maj.
Hellman Geijer, f. 1871. G. var mest känd soin en av initiativtagarna till landsmålsarkivet i
Uppsala, en institution som främst genom hans självuppoffrande och energiska arbete kommit att
inrymma en synnerligen omfattande samling av folkloristiskt material. Själv var han främst
folk-målsforskare, och hans under mer än ett kvartssekel bedrivna studier i Jämtland torde ha givit
det värdefullaste folkmåls- och folktraditionsmaterial, som i modern tid genom en mans arbete
åstadkommits i vårt land. Hans behärskning av det ofantliga inhemska språkliga materialet och
hans kännedom om folkminnesforskningens frukter var imponerande. Död den 16 september.
Anders Grade, f. 1877. Bördig från Skåne blev G. efter avlagd fil. kand.-examen i Lund och
genomgånget provår fäst vid Södra latin, först som extralärare 1902 och från 1907 såsom adjunkt,
tills han 1918 förordnades som rektor vid Katarina realskola, där han verkade i åtta år, under
vilken tid han ett par år var förordnad som undervisningsråd. Under adjunktsåren fullföljde lian
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
