Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Fries. Herman Geijer. Anders Grade. Sven Hagströmer.
(Se föreg, sida.) (Se föreg, sida.) (Se föreg, sida.)
sina akademiska studier, som 1911 ledde till licentiatexamen och 1913 till doktorsgraden. År 1926
tillträdde han sitt sedan 1919 innehavda lektorat vid Norra real, som han vid uppnådd
pensionsålder lämnade 1942. G. var en av vårt lands erkänt främsta historielärare, vilken med djupgående
och mångsidig lärdom förenade ovanligt framstående pedagogiska talanger. Hans medryckande, om
än fordrande undervisning gav utmärkta resultat, varom bland annat flera censorsgenerationer
burit vittne. Såsom provårshandledare var han ytterst instruktiv och givande. G. ägde även
framstående praktiska chefsegenskaper, och det berodde endast på hans eget beslut, att han ej kom att
beklädas med någon mera ledande post inom det högre undervisningsväsendet. Han satte nämligen
sina intressen som lärare och forskare högre än administrativa bestyr. Död den 24 december.
Sven Hagströmer, f. 1877. Jur. kand. 1900, hovrättsråd i Svea hovrätt 1912, revisionssekreterare
1913, statssekreterare i justitiedepartementet 1917 samt landshövding i Blekinge län 1923—1942.
Såsom landshövding fick han fullt »utveckla och göra gällande hela vidden av sin naturliga och
grundligt förvärvade utrustning. Härvid kommo hans läggning för allmänna frågor —• hans
allmänanda —• och hans medkänsla för andra till sin fulla rätt. Han blev därför en god och
gagne-lig hövding för sitt län, som under hans långa och hängivna vård kommit i åtnjutande av många
förbättringar och erhållit flera anstalter till dess innebyggares välfärd.» (Adv. Lars Rabenius.)
Död den 28 maj.
Gunnar Hallström, f. 1875. H. genomgick 1893—97 Konstakademien och vistades 1906—07 i Paris.
Bland H:s rika produktion kunna nämnas Vid åkerkanten (Malmö museum), Midsommarkväll,
Valborgsmässoafton, Den gamla boden (Göteborgs museum), dekorationsmålningar samt teckningarna
till Runebergs Älgskyttarna. Hans namn är oupplösligt förbundet med Björkös. Det var han som
tog initiativet till statsinköpet av den historiska Mälarön, och ur dess på forntidsminnen rika
jord spirade hans egen konst. »Man skulle kunna säga, att H. var den siste göten i svensk konst,
och man har nästan en känsla av att han umgicks förtroligare med de gamla asarna än med sin
samtids människor, i varje fall om de inte voro bönder, och helst Björköbönder. Nutidens
tekniska civilisation och det internationellt betonade moderna måleriet betraktade han med misstro,
men så mycket starkare kände han sin samhörighet med kärnsund och slitstark svensk
allmogetradition.» (Gotthard Johansson.) Död den 6 oktober.
Henrik Hesselman, f. 1874. H. blev fil. dr i Uppsala 1904, sedan han 1898 deltagit som botanist
i Nathorsts expedition med Antarctic till Spetsbergen och Kung Carls land. Samma år han vann
doktorsgraden anställdes han som assistent vid statens skogsförsöksanstalt, där han 1912 blev
professor och föreståndare för dess naturvetenskapliga avdelning. Han kvarstod i tjänst till
uppnådd pensionsålder 1939. Han gjorde som ledare av verksamheten vid Skogsförsöksanstaltens
naturvetenskapliga avdelning en insats, som gav honom själv internationell ryktbarhet och gjorde
nordisk skogsforskning känd och skattad världen runt. Han blev efter dansken P. E. Müller det
ledande namnet inom den nordiska skolan av skoglig marklära, han räknades som en av världens
ledande skogsforskare, och han var en av dem som mest målmedvetet strävade att på bred bas
bygga en solid naturvetenskaplig grund för ett rationellt skogsbruk. I sin egenskap av vår
förnämste auktoritet på det skogsvetenskapliga området togs Hesselman i anspråk för ett flertal
offentliga utredningar och uppdrag av de mest skilda slag. Död den 11 juli.
Erik Holmgren, f. 1872. Han tillhörde den bekanta lärdomssläkt, som skänkt vårt land en lång
rad framstående naturforskare, läkare, matematiker och ingenjörer. Studerade matematik i
Uppsala, blev 1898 fil. doktor och docent vid universitetet där, e. o. professor 1907 och 1909 ordinarie
professor i matematik. Inom sitt ämne ägnade han sig i främsta rummet åt studier av partiella
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
