Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Werner Lundqvist, f. 1868. Efter avslutade skolstudier praktiserade L. först på kontor i
Hamburg och senare på rederiföretag i Göteborg. Snart grundade han eget rederi, vilket 1912 uppgick
i Rederi a.-b. Svenska Lloyd. I sistnämnda företag blev han samma år styrelseledamot ocli senare
ordförande i styrelsen samt beklädde åren 1932—1937 posten som kassadirektör. Med L. bortgick
en av Göteborgs mest kända donatorer och konstälskare. Redan dä museibyggnaden vid
Götaplatsen var föremål för utredning donerade lian 107 000 kronor till dess uppförande. Detta skedde
1918. Året dessförinnan hade han donerat 100 000 kronor till Göteborgs sjöfartsmuseum. Vidare
understödde lian Göteborgs högskola på ett frikostigt sätt och likaledes barnkoloniverksamheten i
Bohuslän. I Göteborgs konstmuseum äro tre salar reserverade för hans donationer. Död den 2 juli.
Ernst Nachmanson.
Arthur Nalorp.
Valborg Olander.
Nils Nordström.
Ernst Nachmanson, f. 1877. Fil. dr i Uppsala 1905 blev N. 1919 professor i grekiska vid
Göteborgs högskola. N :s filologiska och språkliga intressen förde honom till medarbetare i det stora
internationella företaget för utgivande av samtliga antika läkares skrifter i vetenskapligt fastställd
och renad textgestalt. På hans lott föllo vissa skrifter av läkekonstens store fader Hippokrates.
»Med sin klara och realistiska blick insåg han emellertid snart, att för de gamla texternas rätta
förstående krävdes även medicinsk utbildning. Under ledning av utmärkta fackmän började lian
studera anatomi, övervara operationer och obduktioner, gå kliniska ronder o. s. v. Därmed
började ett medicinskt och särskilt åt medicinens historia ägnat studium, som blev hans andra
huvudintresse i livet. En lång rad av föredrag, uppsatser och skrifter, från den populära boken
om Hippokrates (1921) till arbetet Ur de medicinska upptäckternas historia, vittna på ett ofta
verkligt fängslande sätt om hans djupa insikter på detta område. Också torde ingen utmärkelse
lia glatt honom mera än den värdighet av medicine hedersdoktor som Karolinska Institutet
förlänade honom 1924. Fri från all ensidighet var han mer än de flesta fackkolleger även arkeologiskt
orienterad och populärvetenskapligt verksam.» (Prof. Einar Löfstedt.) Död den 4 december.
Arthur Natorp, f. 1890. Började som bankman och tjänstgjorde som sådan ett tiotal år. År 1910
debuterade lian på Skansens friluftsteater, arbetade sedan som skådespelare, kamrer och regissör
vid Ernst Eklunds olika teaterföretag, var 1927—1935 engagerad på Blancheteatern samt vidare
på Konserthus- och Vasateatrarna under Gösta Ekmans chefskap. Under alla dessa perioder
fäste lian uppmärksamheten på sig som en intelligent och ambitiös skådespelare. Samma
egenskaper präglade även hans många filmroller från senare år. Han medverkade dessutom flitigt
som skådespelare och uppläsare i radio. Framförallt var dock hans namn förknippat med en
hedersam insats som regissör vid Svensk filmindustris beställningsavdelning för propaganda ocli
industrifilmer. Kunskap och god smak, artistisk blick och stor förmåga som instruktör
samverkade till det goda resultatet av Natorps regi. Död den 19 januari.
Nils Nordström, f. 1880. Fil. kand. 1914, lärare vid Betelseminariet i Stockholm s. å., rektor där
sedan 1927, teol. dr vid North. Bapt. Theol. Sem., Chicago 1931. Medlem av baptistsamfundets
missionsstyrelse, vice ordf. i styrelsen för Bapt. World Alliance, medlem av Ekumeniska
nämnden. »En av den svenska frikyrkorörelsens mest betydande ledargestalter . . . Särskilt i det
ekumeniska arbetet liar han gjort ovärderliga insatser. Såväl genom sin personlighet som genom sin
ställning ägde han sällsynta förutsättningar att främja de kristna enhetssträvandena. Obrottsligt
trogen mot sin frikyrkliga åskådning, tog han den med sig i den stora allkristna gemenskapen.»
(Kyrkoherde Gustaf Ankar.) Död den 3 januari.
Valborg Olander, f. 1861. Efter att ha genomgått Högre lärarinneseminariet var hon lärarinna
i Lidköping och Göteborg samt 1888—1916 adjunkt vid Falu folkskollärarinneseminarium. Hon
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
