Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitisk översikt 1943. Av fil. dr K. G. Bolander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tyske general fältmarskalken Kesselring (i mitten) med sina närmaste män i Syditalien.
representant till mötet i Quebec. Vidare återkallade han på sommaren de
beprövade ambassadörerna i London och Washington, Maiski och Litvinov, och ersatte
dem med tämligen okända diplomater. F. ö. fortsatte den märkliga utveckling i
nationalistisk riktning, som tidigare börjat. Tsartidens civila rangordning och
gradbeteckningar inom armén återinfördes, den heliga synoden återupprättades,
internationalen ersattes med en nationell folksång och komintern upplöstes.
Edén och Hull anlände i mitten av oktober till Moskva, där de hade
överläggningar med Molotov 19—30 oktober. Resultatet offentliggjordes 1 november. I en
sammanfattande kommuniké meddelades bland annat, att de tre makterna beslutat
tillsätta en rådgivande kommission för europeiska frågor med säte i London samt
en liknande kommission för frågor berörande Italien, i vilken även det franska
befrielseutskottet skulle bli representerat och till vilken Grekland och
Jugoslavien skulle kunna inbjudas. I en deklaration, vars text i huvudsak författats av
Hull och till vilken Kina anslöt sig, utfäste sig dessa fyra makter att fortsätta
kriget mot sina respektive fiender, tills dessa kapitulerat utan villkor. Därefter följde
sju punkter, av vilka de viktigaste voro den första, som innehöll en utfästelse att
samarbeta även efter kriget, den fjärde, i vilken man erkände nödvändigheten av
att snarast möjligt skapa en allmän internationell organisation, baserad på
principen om suverän jämlikhet mellan alla fredsälskande stater och öppen för
medlemskap för alla sådana stater, stora eller små, för bevarandet av internationell
fred och säkerhet, samt den sjätte, i vilken de fyra makterna överenskommo att
efter fientligheternas slut inte använda sina stridskrafter inom andra länders
territorier ütom för de syften, som avsågos i deklarationen och efter samfälld
rådplägning.
I en annan deklaration formulerades ett program i sju punkter för att hjälpa
Italien att utrota fascismen och återställa en demokratisk regim. I en tredje de-
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
