Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget 1943 - Axeln uppger Nordafrika. — Landstigning på Sicilien och i Italien - Partisankriget på Balkan - Minskad effekt av ubåtskriget - Den allierade bombningen över Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blev efter hand allt tydligare att italienarna icke förmådde bemästra läget
vid fronterna. De allierade tovade icke heller att ta steget över Messinasundet. Den
3/9 landstego de första allierade styrkorna mellan Reggio och San Giovanni.
Motståndet var icke nämnvärt. Den 8 september kapitulerade Italien efter tidigare
hemlig överenskommelse med de allierade. Dessa företogo redan 9/9 landstigningar
vid Salerno och Taranto. De tyska stridskrafterna i Italien voro dock beredda på
ett sådant drag och lyckades skapa en front söder om Neapel.
Framryckningen i Italien gick tämligen långsamt främst beroende på att
terrängen gynnade försvaret. Vid årets slut hade fronten från Salerno flyttats knappt
10 mil norr ut. Häftiga anfall pågingo såväl söder om Cassino som på östkusten
söder om Pescara. Sardinien och Korsika hade erövrats redan i september och
början av oktober.
Partisankriget på Balkan.
I samband med den italienska kapitulationen hade allierade styrkor tagit sig
förbi den tyska spärren i höjd med Rhodos och Kreta samt besatt några av
Tolv-öarna och de grekiska öarna utanför Turkiets kust. Dessa öar återtogos dock efter
hand av tyskarna.
Läget i Jugoslavien och Grekland hade särskilt efter den italienska
kapitulationen blivit ganska svårbemästrat för tyskarna. Visserligen syntes de bägge
jugoslaviska partisangrupperna under general Mihailovitj och den av ryssarna till
marskalk utnämnde Tito bekämpa varandra men vände sig samtidigt också mot
tyskarna. Partisankriget tvingade dessa att efter hand insätta allt större styrkor
för att kunna bibehålla kontrollen över de erövrade områdena. I och med att
Tito-gruppen erkänts av de allierade och erhöll allt starkare understöd i form av
materiel och instruktörer kunde partisanerna övergå till offensiva företag.
Vid årets slut behärskade tyskarna i stort sett kustområdena och de dalmatiska
öarna samt de viktigaste förbindelserna. Stora delar av de mer otillgängliga
områdena kontrollerades däremot av partisanerna.
Minskad effekt av ubåtskriget.
Tyskarna hade under våren satt stor tillit till ubåtskriget. Den 30 januari hade
ubåtsspecialisten amiral Dönitz efterträtt storamiral Raeder såsom högste
befälhavare för den tyska flottan. Ubåtskriget skulle intensifieras, och under mars
rapporterade också tyskarna den dittills största sänkningssiffran, nära 1 miljon
bruttoton. De allierade inriktade sig efter hand på allt starkare ubåtsjakt och
sänkningssiffrorna sjönko efter hand. Under maj—juli rapporterade de allierade att
de sänkt 90 tyska ubåtar och sänkningssiffran antogs överstiga de tyska
ersättningsbyggena. Från tysk sida meddelade siffror för sänkt allierat tonnage
utgjorde under året sammanlagt närmare 5 miljoner bruttoton.
De allierade övervattensflottorna, i vilka ett ökat antal hangarfartyg efter hand
ingingo, behärskade vid årets slut farvattnen kring Europa.
Den allierade bombningen över Tyskland.
Flygstridskrafternas inverkan på krigföringen till lands och sjöss framstod
under året i en skärpa som aldrig tillförne. Såväl formen för samverkan med
land-och sjöstridskrafter som styrkan av deltagande flygstridskrafter pekade på att de
allierade i allt högre grad tillmätte flygvapnet avgörande betydelse.
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
