Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkligare dödsfall i utlandet 1943.
Baur, Harry, fransk filmskådespelare (* 1880
— † 8/4). B:s namn var direkt förknippat med
den konstnärliga franska filmens internationella
genombrott i början och mitten av 1930-talet.
Han uppträdde i en mängd, över hela världen
kända och uppskattade filmer, t. ex. David
Golder, Blodet ropar, Moskvanätter, Tarras
Bulba, Golem, Samhällets olycksbarn,
Beethoven, Drömmarnas vals och Mordet på jultomten.
Blædel, Nic., dansk publicist (* 1882 —
† 1/12). B. var icke blott Danmarks bästa
journalistiska penna utan även en av Nordens
förnämsta utrikespolitiska skribenter. Den 9 april
1940 var han den förste som drabbades av
ockupationen — ban blev samma dag förbjuden att
skriva. Under hela ockupationstiden var han
förhindrad delta i det offentliga livet, men vid
razzian den 29 aug. i år trängde den tyska
polisen in i hans hem, och trots de anhörigas
protester släpades B., som redan då var svårt sjuk,
bort av tyskarna. Senare på dagen blev han
dock åter frigiven. Intill den 9 april 1940
spelade B. en mycket framträdande roll inom
dansk publicitet. Han var ursprungligen teolog
men blev under förra världskriget redaktör för
Politikens utrikespolitiska avdelning. År 1927
knöts han till dåvarande Dagens Nyheder, vars
chefredaktör han blev sex år senare. Under
sista åren före ockupationen var han
utrikesredaktör för Berlingske Tidende.
Boris III, konung av Bulgarien (* 1894 —
† 28/8). B. efterträdde sin fader tsar Ferdinand,
när denne efter Tysklands kapitulation hösten
1918 nödgades abdikera. Han gifte sig 1930 med
prinsessan Giovanna av Italien och hade med
henne tre barn, av vilka det äldsta, Simeon,
vid faderns död 0 år, utropades till konung.
B. tillträdde ett stympat och förött land, som
genom freden i Neuilly 1919 berövades stora
områden. Bulgarien var under de
mellanliggande krigsåren hemsökt av svåra partistrider;
1923 störtades och mördades bondediktatorn
Stambulinski, och därpå följde en häftig
maktkamp, som fortsatte i det fördolda även sedan
kung Boris 1934 genom en militärkupp gjort
slut på partiväldet och bildat en nationell
regering. Det föreföll ett slag som om landets
politik skulle länkas in i lugnare fåror, men
svårigheterna började i och med krigets utbrott
1939 och alldeles särskilt sedan tyskarna hösten
1940 börjat ockupera Rumänien. Den 1 mars
1941 anslöt sig Bulgarien till tremaktspakten;
det uppgavs, att kung Boris i det längsta
försökte motsätta sig den tyska infiltrationen, men
efter den tyska frammarschen på Balkan våren
1941 var Bulgarien ett ockuperat land.
Emellertid lyckades icke Tyskland att få med
Bulgarien i kriget mot Ryssland, eftersom
stämningen i Bulgarien traditionsenligt var
utpräglat ryssvänlig. Kort före sin död var kung
Boris kallad till besök hos Hitler. B. skildras
som en personligen anspråkslös och sympatisk
man. Hans intresse för tekniska frågor — han
var vida känd för sin förkärlek för lokomotiv
— var omvittnat.
Cajander, Aimo Kaarlo, förutvarande finsk
statsminister (« 1879 — † 21/1). Blev 1911
professor i skogsvård vid Helsingfors universitet
ocli utnämndes 1927 till generaldirektör för
forststyrelsen och kvarstod på denna post till
sin död. C:s vetenskapliga forskningar berörde
bl. a. torvmossarnas utveckling, växtarternas
invandringsvägar och förhållandet mellan
klimat, jordmån och vegetation. Han var
upphovsman till den s. k. skogstypsläran. I det
politiska livet tog han livlig del. Han var
statsminister 1922 och 1924, försvarsminister 1928
—29 samt åter statsminister — efter Kallio —
1937 till 1 dec. 1939, då vinterkriget utbröt och
den rytiska samlingsregeringen tillträdde.
Glyn, Elinor, engelsk författarinna (* 1865 —
† 23/9). Hon skrev ett 30-tal
underhållningsromaner av den typ som brukar kallas
missromaner, den första 1900, den sista 1936.
Dessutom producerade hon ett antal filmer. Hon
slog igenom med romanen »Tre veckor», som
kom ut 1907, och sedan följde i tät följd
böcker, som slukades särskilt av flickor i
uppväxtåldern världen runt. En av dessa romaner
hette »It» — »Det» —, ett uttryck som
sedermera vann burskap.
Grieg, Nordahl, norsk författare (* 1902 —
† 2—3 dec. under en bombraid mot Berlin, i
vilken G. deltog som tidningskorrespondent).
G. kom från en kultiverad och förmögen
Bergenfamilj. Efter ett par års vistelse i Oxford
och en tid till sjöss knöts lian till tidningen
Tidens Tegn och företog som denna tidnings
korrespondent en mängd utlandsresor, bl. a.
till Kina under inbördeskriget 1927. Redan 1924
hade han nått europeisk ryktbarhet med sin
roman »Skeppet går vidare», en realistisk, av
starkt socialt patos buren skildring av sjölivet
för om masten. 1932—33 vistades han 1
Sovjetryssland och anslöt sig därefter till
kommunismen. Men detta »gjorde honom inte till
förrädare vare sig mot fosterlandet eller den
västerländska kulturen». (Sten Selander.) Vid det
tyska överfallet på Norge kämpade han mot
inkräktarna och tog sig sedan över till England,
medförande Norges banks guldkassa. Han
fortsatte att verka för sitt lands sak, dels som aktiv
militär — han blev kapten i norska armén —
dels som skald. G. betecknades vid sin
bortgång som en av Norges stora frihetsskalder,
övertagande Henrik Wergelands arv. Två av
hans skådespel, »Vår ära och vår makt» samt
»Nederlaget» uppfördes på Dramatiska teatern
i Stockholm.
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
