Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av de tyska anspråken, med brist på bränsle, med trots god väderlek under
medelskörd på grund av brist på gödningsämnen, utsäde, dragare och arbetskraft, med
nedsatt industriproduktion på grund av bl. a. råvarubrist, med skriande varunöd
över hela landet och med ett livsmedelsunderskott, som allvarligt hotade
folkhälsan. Ockupationsutgifterna fortsatte också att stiga — det beräknades, trots
mörkläggning av all ekonomisk statistik, att det tyska kontot i Norges bank under året
ökats med 2—2% miljarder kronor till över 8 miljarder kronor.
Under året hade tyska anläggningar i Norge och norska företag blivit föremål
för allierade angrepp. I Trondheim förintades den tyska ubåtshamnen, i Oslo
hamn sänktes på en gång fem fartyg, anläggningar vid Rjukan, Knabens
molyb-dengruvor och Nordisk Lettmetalls väldiga anläggningar på Heröya ödelades.
Järnvägsattentat blevo allt vanligare — järnvägstjänstemän häktades i så snabbt
tempo, att järnvägsledningen måste begära förvarning för att trafiksäkerheten ej
skulle äventyras. Den 19 december inträffade en serie våldsamma och
ödeläggande explosioner i Oslo hamn vid ett fartyg, som höll på att lossa ammunition
— det antogs att det var olyckshändelse. Genom explosionerna torde 9 bostadshus
ha förstörts helt, 10 ha blivit svårt skadade och över 200 ha lidit mindre skador.
De norska krigs- ocli handelsflottornas insatser.
Annandag jul medverkade den nya norska atlantjagaren Störd, när enheter
ur den brittiska flottan sänkte det tyska slagskeppet Scharnhorst norr om Norge.
Ute i världen rustade Norge upp med hjälp av sin stora och tappra
handelsflotta, som gjorde en avgörande insats i »slaget om Atlanten». Norska krigsfartyg
opererade i Nordsjön, i Kanalen, i Norska havet och i Medelhavet. Norskt flyg
hade intill årsskiftet skjutit ned sammanlagt 142 fientliga flygplan och under året
hade norskt jaktflyg utkämpat över 6 000 luftstrider.
Inför julen och årsskiftet yttrade kung Haakon: »Slik som utviklingen ute i
verden skrider frem har vi grunn at tro
at vi nordmenn for siste gang tilbringer
julen utenfor vort eget land. Og den
dagen er ikke fjern da vi ätter, fra et fritt
Norge, sammen med vore venner i
Norden, kan knytte de förbindelser som er
till felles gagn og glede for våre land og
våre folk».
Norsk ståndpunkt till ett politiskt
nordiskt samarbete i framtiden fick eljest
under året högst växlande uttryck. Helt
representativ var knappast den norske
statsministern Nygaardsvold, när han
med tydlig adress mot Sverige på våren
uttalade, att det icke »skulle vara
lyckligt, om några av de länder, som undgått
kriget och ockupationen, börja uppträda
som ledare eller läromästare för de
ockuperade men sedan befriade
länderna». Allmän bland norrmän var
däremot ståndpunkten, att en nordisk
försvarssamverkan på den gamla
neutralitetspolitikens grund för framtiden vore
otänkbar.
Grünerlökkens skola i Oslo, där de tvängsutskrivna norska
arbetarna hopsamlas.
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
