Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1944. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid svenska lokverkstäder voro 50 lok under tillverkning för holländsk räkning,
att levereras efter kriget.
För Västeråsbanans elektrifiering påbörjades en del förberedande arbeten.
Sträckan närmast Stockholm avsågs bli klar i april 1946 och hela sträckan
Stockholm—Örebro i januari 1947.
En förlängning av Ostkustbanan norrut dryftades i intresserade
norrlandskretsar. Banan skulle passera Ångermanälven vid Prästmon samt från Örnsköldsvik
följa kusten till Umeå. — De smalspåriga Blekingebanorna föreslogos ombyggda
till normal spårvidd.
Rotorringarna till generatorerna i Midskogs kraftverk (diameter 5,8 m) voro de
största föremål, som transporterats på svenska järnvägar. De använda
godsvagnarna hade måst särskilt ombyggas för ändamålet.
Förortsbanan till Ängby invid Stockholm togs i bruk, utrustad med modern
vagnpark. — Bästa sättet för tunnelbanans utbyggnad diskuterades livligt. — Vid
Alvik i Bromma färdigställdes spårvägarnas nya vagnhallar — en skötsel- och en
uppställningshall — jämte stationsbyggnad och rangerbangård. Spårnälet är 5 km
långt. På grund av det gynnsamma trafikläget räknade man med att spara
tom-körning till ett värde av Vz miljon kr. per år.
En buss av ny konstruktion togs i bruk. Karosseriet är gjort av limmat trä och
helt fribärande. Av den eljest gängse tunga ramen återstå endast ett par
tvärbalkar. Viktbesparingen överstiger 15 %.
Stora utställningar av motorfordon anordnades av Scania-Vabis och Volvo.
Stridsvagnar, terrängbilar och andra fordon för försvaret dominerade. Stort
intresse tilldrogo sig Volvos nya personvagnar, en sexsitsig och en fyrsitsig, den
s. k. folkbilen med endast 890 kg nellovikt.
Ingenjör Axel Svedlund fullföljde sina uppfinningar på gengasområdet med en
effektiv vedgasrenare. Den provades med gott resultat vid drift med ved av ända
upp till 43 % fukthalt och i 35° kyla. Även för kolgasdrift med fuktiga kol lämpar
sig den nya renaren.
Södersjukhuset, som genom sitt öppna läge på en bergsplatå och den stora
byggnadshöjden (maximalt 45 m) är särskilt exponerat för åskstörningar, utrustades
med ett originellt skyddssystem. Som åskledare utnyttjades de dubbla
armerings-näten i byggnadens betongväggar, med en total yta om c:a 80 000 m2. Förloppet vid
blixturladdningar hade i förväg omsorgsfullt studerats genom modellförsök. —
Institutet för högspänningsforskning vid Uppsala universitet inrättade ett par
mobila stationer för pejling av åskcentra. Åskvädren kunna följas pä avstånd upp
till 30 à 40 mil. Det är även möjligt alt studera blixturladdningar på nära håll och
deras inverkan på kraftledningar.
Omfattande undersökningar av ljusintensitelen i industriens numera ganska
vanliga bergverkstäder utfördes. Nyare anläggningar visade sig fylla alla rimliga
anspråk på god belysning, i många fall bättre än ordinära dagsljusbelysta
verkstäder.
Stockholms elverk gjorde lyckade försök att med hjälp av flyg snabbt lokalisera
felstället vid avbrott pà huvudlinjerna. De stora hängisolatorerna ställa sig snett
vid brottstället, som därför lätt kan upptäckas.
Ett stort framsteg inom djupdykningstekniken gjordes genom en uppfinning av
teknolog Arne Zetterström. Kvävet i luften verkar på stort djup narkotiskt och
försvårar andningen. I USA har man ersatt det med helium, vilken gas dock är
svåråtkomlig och dyrbar. Det visade sig nu att man med fördel kan använda en
blandning av 4 % syre och resten väte. Ned till 40 m djup användes vanlig luft, varefter
omkoppling sker till gasblandningen. Med den nya metoden kunde det
förutvarande svenska rekordet pä 86 meter ökas till 110 m. Det var uppfinnaren själv
som gjorde den första nedstigningen till detta djup.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
