Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1944. Av förste aktuarien Viking Källström - Utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekonomisk översikt 1944.
Av förste aktuarien VIKING KÄLLSTRÖM.
Utlandet.
Den allmänna bakgrunden till den ekonomiska utvecklingen under 1944 var de
allierade makternas stora politiska och militära framgångar med Tysklands
tilltagande isolering som följd — ekonomiskt sett även efter påtryckningar på de
neutrala länder, som alltjämt upprälthöllo kommersiella förbindelser med
Tyskland. Av det tyska »storrummet» i Europa återstod vid 1944 års utgång utanför
1939 års gränser i stort sett blott Danmark, nästan hela Norge samt delar av
Holland, Italien, Ungern och Polen, varigenom Tysklands krigspotential minskats
avsevärt. I och med att världskriget gick in i sitt slutskede, kulminerade
produktivkrafternas ianspråktagande i syfte alt nå ett snart militärt avgörande.
Samtidigt började emellertid planeringen för organiserandet av ett nytt
internationellt fredligt samarbete och de härjade ländernas återuppbyggande taga fastare
form. Som preliminärt resultat av förhandlingar i Dumbarton Oaks i Washington
framlades förslag om ett nytt världsförbund, De förenade nationerna, under de
allierade stormakternas ledning. Vid en konferens i Bretton Woods (New
Hampshire) träffades preliminära överenskommelser om en internationell valutafond
samt en återuppbyggnadsbank. I själva verket måste flertalet
kontinentaleuropeiska valutor under året anses ha varit mer eller mindre starkt deprecierade,
riksmark och lire kanske till åtminstone Vi av sitt förkrigsvärde.
En särskild organisation, vanligen betecknad UNRRA, hade redan hösten 1943
bildats för de omfattande hjälpaktioner, vilka blivit och skulle bli nödvändiga för
att sätta särskilt de krigshärjade ländernas näringsliv på fötter och fylla deras mest
trängande behov av livsförnödenheter. Efter vad man vid årsskiftet 1944/45 kunde
bedöma skulle vid krigets slut tillgången på vissa av världshandelns stapelvaror,
såsom koppar, vete, ull och bomull, komma att bli ganska god, på andra, såsom
gummi, tenn och kaffe, tvärtom ganska ringa. Här förelåge dock närmast ett
transportproblem, och i detta samband uppkom plan på en internationell sjöfarlspool
under anglosaxisk ledning. Stödåtgärderna i fråga ansågs bli desto mera av nöden
som kapitalförstöringen genom krigsåtgärder fortsatte och nådde oerhörd
omfattning till lands, medan tonnageförlusterna under året voro förhållandevis små.
ökningen av betalningsmedlen och statsskulderna fortsatte. Räntenivån
pressades småningom nedåt, så att i Förenta Staterna och Storbritannien långfristiga
statslån ej emitterades till högre räntesats än 2% %.
Om den ekonomiska utvecklingen under 1944 i vissa viktigare länder må i största
korthet nämnas följande.
I Förenta Staterna framlades för finansåret 1944/45 en ny rekordbudget på 99
miljarder dollar, varav blott 46 % beräknades motsvaras av skatteintäkter. Enbart
krigsutgifterna utgjorde i oktober 286 miljoner dollar per dag. Sedelcirkulationen
ökades under ett år med omkr. Va till 20,6 miljarder dollar (okt.), medan
guldkassan samtidigt minskades. Prisnivån visade svag dragning uppåt. Aktiekurserna
stegrades på våren och försommaren i samband med ökade förhoppningar om ett
snart slut på kriget. Redan vid 1944 års början synes näringslivet ha varit helt ställt
på krigsfot med över 36 % av alla yrkesutövare sysselsatta för direkta
krigsändamål. Tillverkningen för civila behov började dock långsamt ökas. Brist på vissa
nyckelvaror, bl. a. kol, trä och cellulosa, liksom på arbetskraft framträdde, och en
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
