Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1944. Av förste aktuarien Viking Källström - Utlandet - Sverige. Försörjningsläget i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedgång i industriproduktionen ägde rum mot årets slut. Stålverken gingo dock
större delen av året för fullt med en månadstillverkning av nära 7 miljoner ton,
och detaljhandelns volym ökades alltjämt, så att den torde ha nått 67 miljarder
dollar. Bomullsskörden uppskattades per 1 nov. till 12,3 miljoner balar, ett
medelgott resultat. Veteskörden blev avsevärt större än 1943 års — drygt 30 mot 22,8
milj. ton. Skeppsbyggnadsprogrammet för 1944 omfattade c:a 2 000 fartyg om 20
milj. ton dödvikt.
Storbritanniens budget för finansåret 1944/45 balanserade på 5,9 miljarder pund.
Statsutgifternas andel av nationalinkomsten steg till över 70 %. Statsskulden hade i
augusti nått c:a 21 miljarder pund, varav dock % långfristiga lån. Vid slutet av
oktober representerade utelöpande sedlar 1164 miljoner pund mot 999 milj. ett år
tidigare. Ändringarna beträffande prisnivå och aktiekurser voro ungefär likartade med
dem i Förenta Staterna. Näringslivets inriktning på kriget illustreras av följande
data avseende årets mitt. Omkring 4,5 milj. män tjänade i de väpnade styrkorna,
och över 7 milj. kvinnor deltogo i krigsansträngningarna. Av 7,6 milj.
industriarbetare sysslade drygt % med produktion av krigsmateriel o. d., 1/s inom
hemmamarknadsindustrierna och blott 4 % inom exportindustrien, vars tillverkningsvärde
sedan krigsutbrottet sänkts med omkr. 60 %. För kolbrytningens del ingav läget
alltjämt bekymmer. Trots allt medförde krigskonjunkturen givetvis starkt ökad
sysselsättning; antalet arbetslösa minskades sålunda till blott 0,1 milj. mot nära 1,4
milj. 1939.
Produktionskapaciteten hos Frankrikes industri torde ej ha blivit så starkt
nedsatt genom kriget och ockupationen, men bristen på sådana viktiga varor som kol,
props, spånadsämnen och konstgödsel var påfallande och transportapparaten till
stor del ur funktion. Det finansiella läget försämrades ytterligare. Statsskulden
utgjorde i september 1 650 miljarder fr. (mot 460 miljarder vid krigsutbrottet), och
sedelomloppet nådde över 600 miljarder fr. Moderlandets budget för 1944/45 på
200 miljarder fr. uppvisade ett deficit om 70 miljarder.
Tysklands möjligheter att avpressa sina grannländer betalningsmedel, varor
och tjänster minskades givetvis successivt med de militära och politiska
bakslagen. Juli 1944 angavs officiellt en statsskuld på 305 miljarder RM, varav 176
miljarder kortfristiga lån. Vid finansieringen av statsutgifterna kunde relationen
50:50 mellan skatter och lån ej längre upprätthållas. Enbart riksbanken hade vid
slutet av november nära 47 miljarder RM utelöpande sedlar. Förtroendet för
penningvärdet minskades synbarligen alltmer, vilket bl. a. yttrade sig i flykt till
sakvärden. Sönderbombandet av industrier och transportmedel samt den skärpta
kommersiella isoleringen förorsakade desorganisation av näringslivet och stegrad
brist på vissa krigsviktiga varor.
Sverige.
Försörjningsläget i allmänhet.
Trots krig och avspärrning var vårt lands allmänna försörjningsläge under de
fyra första åren av 1940-talet aldrig verkligt kritiskt. Detta berodde givetvis
främst på att vi efter tillkomsten av Skagerak-spärren i april 1940 alltjämt kunde
upprätthålla livliga handelsförbindelser med den europeiska kontinenten, vidare
på att ej obetydliga lager av vissa livsviktiga importvaror hunno uppläggas under
en tyvärr ganska kort period före nyssnämnda tidpunkt samt på det låt vara
inskränkta varuutbyte med en del transoceana marknader, som fr. o. m. 1941
möjliggjordes genom den s. k. lejdbåtstrafiken. Produktionen av ersättningsvaror var
även av värde. Under loppet av 1944 intensifierades krigsoperationerna och kommo
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
