Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1944. Av förste aktuarien Viking Källström - Efterkrigsplaneringen och återuppbyggnadshjälpen - Prisnivån, penning- och kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekonomisk efterkrigsplanering, en återuppbyggnadsnämnd och en kommitté för
internationell hjälpverksamhet. På förslag av den förstnämnda, som ur ekonomisk
synpunkt var den viktigaste, inrättades bl. a. ett »investeringsråd», sammansatt av
representanter för regeringen och näringslivet. Kommissionen förordade även
skapandet av ett särskilt organ för frågor rörande produktion på lager. På dess
initiativ begärde och fick regeringen våren 1944 en finansfullmakt på 100 milj. kr.,
avsedd att möjliggöra tillverkning av nyckelvaror, på vilka det rådde knapphet, samt
att staten iklädde sig risker vid lagerproduktion.
Vårt land visade sig på olika sätt villigt att deltaga i återuppbyggnaden av
utarmade och förödda europeiska länder, främst i Norden. Sålunda beviljades
Finland en kredit om 150 milj. kr. för att möjliggöra betalning av i första hand
svenska leveranser, erforderliga för Finlands försörjning med livsmedel och
industriråvaror under perioden okt. 1944—mars 1945. Norge erhöll ett lån å 100 milj.
kr. för bestridande av utgifter för norsk räkning i Sverige under tiden 1 nov.
1944—30 april 1945, varjämte nödvändighetsvaror till ett värde av omkring 200
milj. kr. reserverades för att ställas till Norges förfogande, så snart läget medgåve.
Dessutom erhöll nederländska regeringen en mindre kredit för inköp i Sverige
av varor behövliga för återuppbyggnadsarbetet i Holland.
Prisnivån, penning- och kapitalmarknaden.
Den restriktiva prispolitiken fullföljdes även under 1944 och i stort sett med
framgång. Kommerskollegii partiprisindex (1935 = 100) angav för årets första och
sista månad samma siffra eller 195. Efter stegring under andra kvartalet nåddes
1 juli en toppunkt med 198, varpå en successiv sänkning ägde rum. Sagda
utveckling berodde delvis på säsongmässiga prisrörelser å alster från och förnödenheter
för jordbruket, men därjämte uppvisade vissa andra varor, såsom kolonialvaror
samt fetter och oljor, likartade fluktuationer. Levnadskostnaderna visade enligt
socialstyrelsens beräkningar under hösten tendens att stegras men enligt
riksbankens konsumtionsprisindex förelåg ingen ökning av detaljprisnivån. Vid årets
utgång föreföllo utsikterna för prisstoppspolitikens fullföljande icke särskilt
gynnsamma. Omfattande lönerörelser pågingo, industrien hade sedan en tid i stor
utsträckning producerat på lager, avsevärda varukrediter hade beviljats främmande
länder, införseln hade starkt beskurits och budgetens deficit var fortfarande
mycket stort. Vid höstriksdagen ansåg man sig böra höja folkpensionerna samt de
sämst ställda statstjänarnas löner. Detta låg ej i linje med den officiella
deklarerade principen att peninginkomstnivån borde stabiliseras och realinkomsterna
höjas genom successiv nedpressning av prisnivån, varvid främst räknats med
sänkning av importvarupriserna och ersättningsvarornas dragande ur marknaden.
En viss skärpning av valutaregleringen företogs i oktober.
Belastningen på statsfinanserna var som nyss antytts alltjämt stark, och någon
lättnad i skattetrycket kunde ej vidtagas. Driftbudgeten för 1944/45 visade en
ökning för civila ändamål upp till samma nivå som försvarsutgifterna, d. v. s.
2 100 milj. kr., och budgetbristen utgjorde drygt 1 300 milj. kr. I september
emitterades dels ett femtioårigt 3% % statslån, på vilket omkring 500 milj. kr. tecknades,
dels ett premielån å 200 milj. kr., i huvudsak för utbyte av 1940 års uppsagda
premieobligationer. Statsskulden fortsatte att stiga, dock i långsammare tempo
än under 1943. Den hade vid slutet av 1944 nått ett totalbelopp av 10,5 miljarder
kr. mot 9,7 miljarder kr. ett år tidigare.
Riksbankens sammanlagda reserv av guld och valutor uppgick vid årets utgång
till 2 509 milj. kr., vilket var 230 milj. kr. mer än vid 1943 års slut. På
penningmarknaden var tillgången på betalningsmedel alltjämt riklig. Den utelöpande
sedelmängden nådde nya rekordsiffror och utgjorde vid årets slut 2 492 milj. kr., vilket var
227 milj. kr. över motsvarande siffra ett år tidigare. Affärsbankernas in- och ut-
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
