Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teateråret 1944. Av Sten Selander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från vänster Gerd Hagman i »Kronbruden», Inga Tidblad i »Köpmannen i Venedig» och
Märta Ekström i y>Blodsbröllop» på Dramaten.
Göteborgs stadsteater inledde året med Ibsens »Kärlekens komedi», där
man var särskilt tacksam för att Halvdan Christensens regi så starkt strukit under
prägeln av punschidealistiskt 1860-tal; eljest skulle pjäsens lyrik inte ha klingat
så naturligt, även om den framförts så utmärkt som här, i främsta rummet av
Hans-Jacob Nilsen som Falk. Efter Kaj Munks »Niels Ebbesen» med John
Ekman i titelrollen följde på stora scenen Thornton Wilders »Nära ögat», där
Knut Ströms regi och dekorationer nog bidrog mer än de individuella
skådespelarprestationerna till pjäsens framgång. I studion gavs på våren »De kommo
till en stad» av J. B. Priestley, en framtidsfantasi som knappast fyllde
åskådaren med någon starkare längtan till dess kollektivistiska Utopia, Tjehovs
»Onkel Vanja» och Leck Fischers »Barnet är mitt», som blev en stor
publiksuccé tack vare Elsa Widborgs strålande spel i fostermoderns roll.
Under hösten var krönikören tyvärr inte i tillfälle att följa verksamheten vid
Stadsteatern. Att döma av recensionerna voro de väsentligaste föreställningarna
på stora scenen Werfels »Jacobowsky och översten» och »Mäster
Olof». Den förra, »en komedi kring en tragedi», närmare bestämt de
landsflyktigas öde, blev en stor seger framför allt för Semmy Friedmann som juden
Jacobowsky; men också Martin Ericsson som översten och Wanda Rothgardt som fru
Marianne bidrog till framgången. Och i »Mäster Olof» märktes främst den unge
Bertil Anderberg i titelrollen och Sven Miliander som Gert Bokpräntare. På lilla
scenen framfördes bl. a. Jack Kirklands dramatisering av »T o b a k s v ä g e n»,
Erskine Caldwells ryktbara roman om »the poor whites» i Sydstaterna.
Föreställningen, som i Helge Wahlgrens regi gestaltades till en oförfärad, av glänsande
spelglädje buren burlesk, blev i mångas tycke en av teaterns märkligaste, där
särskilt Ludvig Gentzel hade en stor kväll.
’187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
