Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norden 1944.
Av EJNAR FORS BERGSTRÖM.
Danmark.
Ingen laglig dansk regering fungerade under 1944. Ministären Scavenius avgick
den 29 augusti 1943.
Med ordet undantagstillstånd kan man bäst karaktärisera förhållandena i
Danmark under år 1944 — alldeles oavsett om ockupationsmyndigheterna för en
eller annan period helt eller delvis upphävde det undantagstillstånd, varmed året
ingick. Danmark var landet utan regering, Danmark blev landet utan polis och
med en till slut praktiskt taget helt förstummad press. I den allmänna upplösning,
som hotade att följa i den skärpta kampens spår, ingrep en ordnande hand:
Danmarks frihetsråd, som trots Gestapos ivriga spaning utövade en stark ledning,
byggde ut en vittförgrenad organisation och vann det danska folkets gehör. Vid
sidan härav kunde det danska rådet i London alltmera aktivt anknyta till de
allierade. Danmark hade blivit ett allierat land, det danska folket förde en hård kamp,
som många gånger fick karaktären av partisanstrid och vid andra tillfällen fick
formen av segerrik storstrejk.
På nyåret upprördes hela Danmark — och hela Norden — av det av tyskarna
och deras agenter iscensatta mordet på författaren-prästen Kaj Munk. Den danska
polisen, som då ännu hade rätt stor rörelsefrihet, lyckades med stort kraftuppbåd
klarlägga händelseförloppet men de skyldiga undkommo — till Tyskland!
Redan i januari spreds ett rykte om att den danska polisledningen fått ett
ultimatum av tyskarna och att den tyska polisen övertagit polismakten. Det var
förhastat, men det var ett varsel om vad som komma skulle. Talrika öppna
motsättningar mellan ockupationsmyndigheterna och den danska ordningsmakten
varslade också om den inhemska polismaktens öde; enskilda polismän, en halv
poliskår häktades, beskylld för att på olika sätt ha biträtt motståndsrörelsen.
Under årets första månader inträdde en viss avmattning i
sabotageverksamheten, enligt vad det uppges enligt order från frihetsrådet. Däremot fortsatte
under hela året som i ett crescendo likvideringen av angivare och andra
hantlangare åt tyskarna. De s. k. Schalburgmännen, en nazistisk frikår till stor del
rekryterad bland kriminella element, svarade med det ena clearingmordet efter
det andra. Tyska soldater sköto också i ohämmad nervositet mot varje misstänkt
— eller vid första lynnesutbrott. Ur bakhåll nedskötos danska patrioter, som
angivits för sin verksamhet. Den underjordiska postförbindelsen med Sverige, som
vid flera tillfällen avslöjades, blev bl. a. föremål för ett sådant överfall. När längre
fram på året sabotagen åter kommo i gång för fullt förstördes den ena krigsviktiga
verksamheten efter den andra, hejdades järnvägstrafiken — särskilt på Jylland,
där stora trupptransporter frän Norge drogo fram till de beträngda fronterna pä
kontinenten — sprängdes och sänktes fartyg, sprängdes radiostationer, utsattes
flygfält för partiell förstöring, angrepos och tömdes ammunitionsdepåer. Ibland
gick man fram i öppet angrepp med flera tiotal väl beväpnade män. Sabotagen
möttes av Schalburgmännen med kontrasabotage, s. k. schalburgtage, som
drabbade en rad värdefulla och populära verksamheter — bl. a. Köpenhamns Tivoli.
Tyska dödsdomar fälldes utan klar bevisning och exekverades sedan i anslutning
till något framgångsrikt sabotage — det var helt enkelt mord på gisslan. Med
handbojor sammanlänkade politiska fångar placerades som ett slags garanti i
trupp-transporttågen — utan att där skadegörelsen mot »Deutsche Reichsbahn Jutland»
kunde hejdas.
’334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
