Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stort bombanfall, det svåraste dittills under de båda krigen, och senare följde
flera stora flygangrepp mot huvudstaden och mot andra platser, särskilt den
för förbindelsen med Tyskland viktiga hamnstaden Kotka. I Helsingfors härjades
genom dessa flyganfall bl. a. sjukhus och andra kulturinstitutioner, däribland
universitetsbyggnaden, och dödades flera bemärkta medborgare. Meningen var
tydligen att rikta ett direkt tryck rniot Finland. Även fredligare propagandamedel
utnyttjades. Den 8 februari meddelades att Förenta Staterna, som alltjämt
upprätthöll diplomatiska förbindelser, riktat en ny maning till Finland att utträda
ur kriget. Med ivrig hotpropaganda i ryska radioutsändningar blandades därefter
en lika ivrig ryktespropaganda i västmakternas och i en viss del av Sveriges press.
I själva verket var man vid denna tidpunkt även i de finska regeringskretsarna
mogen för en omvärdering av läget. Under svensk medverkan gjordes
fredssonderingar, varvid förre ministern Paasikivi, som 1940 var en av underhandlarna i
Moskva, i Stockholm trädde i kontakt med ryssarna. De ryska
vapenstilleståndsvillkoren, som under senare delen av februari överlämnades till Paasikivi men
Finlands nye president Mannerheim avger den 4 augusti sin högtidliga försäkran inför finska
riksdagen.
icke offentliggjordes, voro hårda men syntes lämna rum för vissa modifikationer.
Ryssland begärde att finnarna skulle internera tyska trupper och krigsfartyg i
Finland och erbjödo bistånd med sina trupper och flygplan. Frågorna om finsk
demobilisering, om skadestånd och om Petsamoområdets framtid skulle
uppskjutas i avvaktan på förhandlingar i Moskva. Bakom de ryska villkoren stodo även
Storbritannien och USA.
Finlands press uttalade sig i allmänhet mot fredsvillkoren. »Att vår obesegrade
armé, som nu intar strategiskt fördelaktiga ställningar bortom vår östgräns, skulle
draga sig tillbaka till Moskvafredens svårförsvarade gräns är en orimlighet som
inte ens kan diskuteras, då den skulle innebära rena självmordet för oss», ljöd
en röst i kören. Den 21 mars meddelades att Finlands president och regering med
riksdagens bifall avvisat de ryska villkoren. De krafter, som väntade på ett under
eller som ansågo ett uppskov under alla förhållanden vara en vinning, hade åter
segrat. Härtill medverkade säkerligen ett bestämt tyskt ultimativt hot. Ännu stodo
tyska stridskrafter i Estland.
Den s. k. fredsaktivismen, som särskilt var framträdande inom
socialdemokratien och svenska folkpartiet, skärpte sina aktioner. Finska regeringen fullföljde
’345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
