- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugotredje årgången (händelserna 1945) /
61

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utrikespolitik 1945 - De sista krigsmånaderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sveriges utrikespolitik 1945.

Likaväl som åren närmast före krigsutbrottet 1939 i själva verket var fyllda av
ett krig före kriget, präglades den efter själva stridshandlingarnas inställande
i maj resp. augusti 1945 följande tiden av ett tillstånd, som visserligen ej kunde
kallas krig men lika litet fred. För Sveriges vidkommande var emellertid
omställningen till fredliga förhållanden naturligtvis lättare och skedde i raskare takt än
på andra håll; likaså föreföll det som om fredsoptimismen i vårt land var mindre
dämpad än i de flesta andra länder.

Vid årets början föreföll det klart, att Tysklands nederlag var förestående, om
också ännu icke alldeles för handen. I själva verket dröjde det drygt fem månader,
innan sammanbrottet kom. Därmed tystnade vapendånet i det förhärjade Europa.
På den östasiatiska krigsskådeplatsen var utgången likaledes given, men
tidpunkten för Japans ändalykt föreföll ännu jämförelsevis avlägsen. I början av augusti
insattes till världens häpnad och förfäran det nya vapnet, atombomben, med
Japans snart sagt ögonblickliga kapitulation som följd.

De sista krigsmåiuiderna.

Krigets sista skede var för Sverige jämförelsevis lugnare än någon annan
tidsperiod efter september 1939 men ingalunda utan risker. Vårt land var strängare
avspärrat än någonsin. I Östersjön angreps i början av året åtskilliga svenska
fartyg av okända ubåtar, varvid även människoliv gick till spillo. Varuutbytet med
Tyskland hade praktiskt taget nått nollpunkten, och då vi vägrat sluta
handelsavtal med detta land för år 1945, bragte tyskarna efter några veckors frist
lejdtra-fiken att upphöra. I praktiken tilläts dock ytterligare några »lejdbåtar» med
värdefulla laster att passera genom spärren i Skagerack. Detta läge var förutsett; det
medförde ingen större oro och hade i det dagliga livet egentligen ingen annan
följd än ransonering av gastillförseln i de flesta städer.

Under det de allierade armeerna från mitten och slutet av januari med förnyad
styrka hamrade löst på Tyskland, hade Sverige blott att iaktta en avvaktande
hållning — med jämförelsevis liten beredskapsstyrka inkallad -— att förbereda sig för
efterkrigstiden och sist men inte minst att fortsätta sitt redan påbörjade arbete
all hjälpa krigets offer. Under denna rubrik torde man först böra nämna en av de
minst omskrivna, nämligen hjälpen till Finland. Enligt stilleståndsfördraget med
de allierade hade finnarna förpliktelse att till Ryssland betala skadestånd i varor,
bl. a. i industriprodukter. Härför behövdes råvaror av allehanda slag (främst
fartygsplåt), men på sådana rådde stor brist i Finland. Här kunde endast Sverige
hjälpa, och gjorde det också. Från finskt håll framställda önskemål bifölls i största
utsträckning, trots att det ofta gällde varuslag på vilka vi själva led brist.

Under februari förbereddes och i mars igångsattes under greve Folke
Bernadottes ledning den mest kända av alla svenska hjälpaktioner under kriget, den
förutan vilken de norska och danska fångarna i Tyskland troligen varit dömda
till undergång. Genom en högst egendomlig förening av tur och skicklighet —
både vid de första förhandlingarna med den fruktade inrikesministern Himmler
och senare — lyckades det för Bernadotte och hans medhjälpare att »i de vita
bussarna» uppsamla och slutligen hemföra icke blott de ursprungligen avsedda
utan även kvinnor från många andra nationer.

De svenska beskickningarna i krigets vid denna tid värst utsatta länder, Ungern
och Tyskland, utövade vid denna tid en storartad hjälpverksamhet under
utomordentligt vidriga och farofyllda förhållanden. I Budapest var huvuduppgiften att

61

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:08:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1945/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free