Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1945. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid en del industrier. — Torvproduktionen blev mindre än man hoppats på; en
mängd avverkad torv förstördes på eftersommaren av regn.
Gasverken hade det särskilt besvärligt. I april måste ransonering tillgripas i
åtskilliga städer och fortsatte hela året. I Stockholm sparades härigenom 25 à 30
procent. De tre största städernas gasverk drygade ut sin knappa koltilldelning
med torvkol, framställt vid fyra anläggningar i Småland och norra Skåne med
tillsammans 54 schaktugnar, där kolningen utföres med överhettad ånga.
Stockholms gasverk använde även trätjära som tillsatsbränsle. Örebro fick gas från
skifferoljeverket i Kvarntorp genom en 14 km lång 125 mm rörledning. Under årets
bägge första månader var varmvattenförbudet upphävt med hänsyn till
gasverkens svårigheter men måste därefter ånyo sättas i kraft, enär transportapparaten
ej medgav framforsling av ved i tillräckliga mängder.
Vid skifferoljeverket i Kvarntorp hade under de tre åren från igångkörningen
intill krigets slut producerats c:a 140 000 m3 råolja och råbensin, och
tillverkningskapaciteten hade drivits upp till 7- à 8 000 m3 per månad. Anläggningskostnaderna
uppgick till c:a 66 milj. kr. och de samlade driftkostnaderna till c:a 35 milj. kr.
Biprodukter, främst över 30 000 t svavel, hade inbringat drygt 10 milj. kr. Verket
skall i motsats till Kinnekulleverket drivas även i fredstid, och man räknar med
att genom rationalisering och ökad biproduktutvinning kunna avsevärt nedbringa
tillverkningskostnaden.
Den statliga drivmedelsutredningen föreslog fortsatta beredskapsåtgärder i form
av ökade lagringsmöjligheter. Utöver krigsmaktens behov anses 40 % av
förkrigs-behovet böra lagras. Vidare bör försvaret behålla en del av sina gengasbilar för
utbildningsändamål, och civila myndigheter med stor bilpark bör driva 10 % av
denna med gengas. Vissa råmaterial för gengasverk bör lagras.
Ett internationellt kooperativt förbund för oljehandel bildades. Det svenska KF
räknade med att genom sitt organ Oljekonsumenternas riksförbund till en början
täcka ungefär 20 % av konsumtionen här i landet. — Johnsonkoncernen hade ett
oljeraffinaderi under byggnad i Malmö, ocli planer dryftades på ytterligare en
anläggning i Göteborg. — En statlig oljehandelsutredning tillsattes.
I USA planerades geologiska undersökningar utanför kusterna med syfte att
uppspåra nya oljekällor. Staten gjorde anspråk på äganderätten till all havsbotten
på mer än 200 m djup.
Under kriget byggdes i USA en underjordisk oljeledning från Texas till
Phila-delphia-New York-distriktet. Längden är 2 300 km, diametern 0,7 m och
transportförmågan 70 000 m" pr dygn. — Mot krigets slut skedde en stor del av de allierade
arméernas försörjning med flytande bränsle genom rörledningar från
Liverpooldistriktet via Engelska kanalen och vidare genom Frankrike till Rhen.
Maximi-kapaciteten uppgick till 4 000 m3 pr dag. Man använde dels armerade blyrör, dels
svetsade stålrör med 75 mm inre diameter. Trummorna för stålrören var 18 m
långa med 12 m diameter; en dylik trumma vägde med 112 km rör 1 600 ton.
Utläggningen skedde i Kanalen med upp till 8 knops fart.
Från en för något år sedan upptäckt fyndighet av naturgas i närheten av
Saratov byggdes en bortåt 800 km lång ledning, avsedd alt pr år transportera c:a 1/2
miljard m3 gas till Moskva. — Enligt ett liknande projekt skulle gas från Estlands
skifferdistrikt ledas till Leningrad.
Skånska Cement a.-b. beslöt uppföra en ny cementfabrik för c:a 150 000 tons
årstillverkning vid Kaggefjärden på Södertörn samt i anslutning härtill en
packeri-och siloanläggning på Lövholmen i Stockholm. Totalkostnaden beräknades till
25 milj. kr.
Kooperativa förbundets kvävegödselfabrik i Köping färdigställdes i det
närmaste. Årsproduktionen blir 42 000 ton, och anläggningskostnaden har uppgått till
16 milj. kr. Mycket omfattande pålningsarbeten, delvis ned till nära 20 m djup*
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
