Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackförbunden går till attack. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetsdagar. I strejkunderstöd utbetalades omkring 47 miljoner kronor, som delvis
måste finansieras lånevägen. Även Landsorganisationens understödsfond blev
kraftigt åderlåten. Det beräknades, att strejken kostade L. O. en tredjedel av
organisationens eget och de anslutna fackförbundens kapital, vilket även kunde
uttryckas så, att fackförbundsrörelsen förlorade 30 procent av sin slagkraft.
Återverkningarna på det övriga näringslivet och på hela samhället var även
betydande genom den uppkomna bristen på verkstadsprodukter, som försvårade vår
egen maskinella upprustning och hindrade fullgörandet av träffade exportavtal.
På grund av dessa förödande verkningar tilldrog sig 1945 års verkstadsstrejk stor
uppmärksamhet både inom och utom landet, och det torde utgöra ett av de
bedrövligaste — om ock samtidigt lärorikaste — kapitlen i den svenska
fackföreningsrörelsens historia.
Även sedan det nya verkstadsavtalet kommit i hamn, återstod åtskilliga
oreglerade avtal. Årets förhandlingsperiod blev enastående lång, och det dröjde ända in
i oktober och november, förrän dessa förhandlingar hunnit avslutas. De sista
gällde norrländska skogsbruket och omfattade cirka 50 000 man.
Vid höstens kvartalsskifte hade man redan nått de sedvanliga terminerna för
eventuella uppsägningar av de omkring stundande årsskifte utgående avtalen.
Några smärre av dessa avtal uppsades omedelbart, men i fråga om flertalet enades
parterna om längre eller kortare tids uppskov med avgörandet. Det blev dock
uppsägningar efter hela linjen. Tendensen i de av fackförbunden framlagda
avtalsförslagen var ungefär densamma som präglat det gångna årets kampanj.
Förhandlingar kom så småningom i gång men utan annat positivt resultat under
det gamla året än ett nytt avtal för 14 000 norrländska skogsarbetare. Vid årets
slut saknades härigenom avtalsreglering för icke mindre än 375 000 organiserade
arbetare och anställda. Av
dessa stod dock ungefär hälften
utanför den egentliga
industrien. Omkring 50 000 tillhörde
sålunda jordbruket, ungefär
15 000 skogsbruket i södra och
mellersta Sverige. Cirka 30 000
var kommunalarbetare,
inklusive spårvägspersonal. 14 000
arbetade i hotell- och
restaurangfacket, 15 000 inom
handeln, och omkring 40 000 var
statstjänare. Nämnda siffror
angav dock som sagt endast
vederbörande kollektivavtals
omfattning. Medräknades även
indirekt berörda, d. v. s.
oorganiserade arbetare samt här ovan
icke särskilt specificerade
verksamhetsområden, kom man upp
i en nästan dubbelt så stor
totalsumma.
Denna ovisshet på en så
viktig punkt av
produktionskostnaderna som arbetslönerna
bidrog självfallet alt vid årsslutet
kraftigt skärpa näringslivets
fredskris.
Från omröstningen bland verkstadsarbelarna om
medlingskommissionens förslag (som förkastades).
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
