Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen 1945. Av Ellen Liliedahl - Utländska filmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regimässigt avseende på hög nivå samt gav Edvin Adolphson tillfälle att spela ut
sin karakteriseringskonst och sitt starka dramatiska temperament i huvudrollen,
men filmen stannade på grund av ett besvärande litterärt drag vid en succés
d’éstime. En käck, modern familjehistoria var »Tre söner gick Ull flyget»
(Nordfilm), framgången för det muntra lustspelet »Sussie» (Wive) fördelades på
Marguerite Viby ocli motspelaren Gunnar Björnstrand samt regissören Arne Mattsson
och en ganska elegant men kyligt cerebral skälmkomedi presenterades med »Oss
tjuvar emellan» (Filmindustri), där Lauritz Falk briljerade i huvudrollen som
internationell äventyrare.
Den klart lysande svenska Hollywoodstjärnan Ingrid Bergman var under året
osynlig på svenska filmdukar men hemförde i mars sin första Oscar, d. v. s. den
amerikanska filmakademiens utmärkelse för bästa kvinnliga prestation i
huvudroll under 1944 för sin framställning i »Gasljus». Hon blev senare under året
amerikansk medborgare. Till USA for i april även Dramatenskådespelaren Frank
Sundström med filmkontrakt på fickan, på hösten följd av sin maka, Märtha
Ekström. Någon filminspelning blev dock icke av utan hr Sundström nöjde sij» med
att presentera sig för amerikansk publik på scenen i ett icke alltför framgångsrikt
skådespel av Irving Shaw.
Utländska filmer.
Några verkligt betydande konstnärliga filmer kunde för året knappast noteras
och den under kriget något hämmade floden av propagandafärgade,
tidigare censurförbjudna alster, dominerade framför allt den amerikanska
repertoaren. Till de bättre i nämnda genre hörde Chaplins »Diktatorn», som åtminstone
glimtvis präglades av upphovsmannens geniala infall, »Om ock tusen falla» efter
Hans Habes roman från krigets Frankrike, »Skräckdagar i Prag» i skicklig regi av
Fritz Lang samt »Segraren», en krigsepisod i kammarspelston med Paul Muni som
listig rysk soldat kontra en grupp tillfångatagna nazister. »Osynliga länkar» hette
en tretiinmarsfilm, bestickande välgjord och välspelad, en ganska sentimental
hyllning till den amerikanska kvinnan och hemmafronten. Mindre
uppmärksammade filmer med konstnärlig hållning var »Det växte ett träd i Brooklyn» med en
förbluffande skicklig barnskådespelerska, Peggy Ann Garner, »Möte vid Oxoket»
samt »Sydstataren», den sistnämnda i regi av fransmannen Benoir. I mängden av
kriminalfilmer och s. k. thrillers togs priset av »Kvinnan i fönstret» med Edward
G. Robinson i en briljant karaktärsroll samt regi av Fritz Lang, och bland
underhållningsfilmer i show-stil den praktfulla och roliga »Genom eld och vatten» med
simmarflickan Esther Williams och komikern Red Skelton samt »Musik för
miljoner» med den förtjusande barnstjärnan Margaret 0’Brien. Musikaliskt mycket
förtjänstfulla var också de mer eller mindre biografiska Chopin-filmen »Den stora
drömmen» och Gershwin-filmen »Rhapsody in blue». Till årets fåtaliga roliga
komedier hörde »Blixt kär» med Irene Dunne och Charles Boyer i briljant
samspel samt »Får jag låna din fru?» med Claudette Colbert mellan Don Ameche och
Richard Föran. En mycket påkostad och pompös men något träaktig biografi hade
också ägnats Woodrow Wilson, bra karakteriserad av Alexander Knox.
England stod för en av årets intressantaste och exklusivaste filmer, »De döda
skeppens fyr», där bröderna Roy och John Boulting i säker konstnärlig gestaltning
och visionär stämning framlade en fantastisk berättelse med patos och syftning.
En utomordentlig sjökrigsfilm i färg men av klart realistisk, närmast
dokumentarisk karaktär var »Fientligt hav». Årets stora succé beskärdes som väntat Leslie
Howards »Pimpernel Smith», en allvarlig men lekande spirituellt framförd komedi
med ironisk spets mot nazismen och dess företrädare. Den bortgångne aktörens
framställning av den moderna Röda Nejlikan, en engelsk universitetsprofessor på
hemliga missioner i Tyskland strax före krigsutbrottet, var strålande och minnes-
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
