Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. Sundén.
Fnisl Svedelius.
Jac. Svensson.
Frida Stéenhoff.
Torgny Segerstedt, f. 187(5. Publicist, religionsforskare. Efter teologiska studier ocli teol.
doktorsgrad var han åren 1913—17 professor i religionshistoria vid Stockholms högskola och blev
sistnämnda år huvudredaktör för Göteborgs Handels- & Sjöfartstidning. På denna post utförde
han en särskilt under världskriget 1939—45 starkt observerad publicistisk gärning. Utan tvekan
var han det nazistiska Tysklands talangfullaste och mest energiske vedersakare inom svensk
press. »Mannen, som en gång i rättvisans ocli humanitetens namn kämpade för en revision av
Versaillesfreden till Tysklands förmån, blev till sist en stor hatare icke bara av den nazistiska
regimen utan också av det moderna Tyskland. Och medan han tidigare i en nästan nietzscheansk
hjältedyrkan hyllade de starka männen, skulle lian till sist föra en bitter men segerviss kamp
mot diktatorerna och diktaturerna. Men alltfort kunde vassa pilar komma ur hans överfulla koger
mot de demokratiska och parlamentariska institutionerna. Hans ärende var framför allt att föra
frihetens talan. Glansen i hans stil, udden i lians ironi och skärpan i hans sarkasm skall icke
snart glömmas. I många stycken var han en sentida Kellgren.» (Ecklesiastikminister Georg Andrén.)
Död den 31 mars.
Hans von Stedingk, f. 1862. överstekammarjunkare. Officer vid Göta livgarde 1884—1913.
Adjutant hos konung Oscar 1902 och vid konung Gustafs hov 1908. Sin mest bemärkta insats gjorde
han som chef för K. teatern 1910—19. Hans regim på Operan innebar en märklig uppryckning,
inte minst i fråga om operabaletten, som under Michael Fokins ledning fördes upp till en hög
konstnärlig nivå. Död den 31 december.
Frida Stéenhoff, f. 1865. Författarinna. Under 1890-talet stod hon — nära besläktad med Ellen
Key i läggning och världsåskådning — i förgrunden som socialt banbrytande författarinna. Det
var särskilt kvinnornas och de betrycktas sak, t. ex. de ogifta mödrarnas och de illegitima
barnens, hon tog sig an. Sina åsikter klädde hon ofta i skönlitterär dräkt, t. ex. dramat »Lejonets,
unge». Död den 22 juni.
K. F. Sundén, f. 1868. Språkforskare, under åren 1913—35 professor i engelska språket vid
Göteborgs högskola. Utgav i omarbetat skick sin faders, lektor D. A. Sundéns kända Svensk språklära.
Död den 21 april.
Ernst Svedelius, f. 1872. Operasångare. Började som sångare i USA, där han bl. a. verkade som
kyrkosångare i Chicago. År 1900 debuterade han på operan i Stockholm och sjöng där under nära
30 år alla ledande baspartier. Gästuppträdde på olika platser i utlandet, bl. a. åter i USA 1921.
Död den 20 oktober.
Jac. Svensson, f. 1862. F. d. verkst. direktör i firman Nyman & Schultz, där lian inträdde vid
18 års ålder och som han var med om att bygga upp. En av föregångsmännen inom den
stockholmska sjöfarten. Det fria Finlands förste honorärkonsul i Stockholm. Död den 13 maj.
Per Sylvan, f. 1875. Generallöjtnant, vårt lands förste arméchef (1937—40). Började sin bana
som artilleriofficer. »Med sin stora matematiska ocli tekniska begåvning kom han att spela en
mycket framskjuten roll inom sitt vapen. Ett mångårigt lärarskap, uppburet av en medfödd
pedagogisk läggning, förde honom till chefskapet för Artilleri- ocli ingenjörhögskolan och sedan efter
några års trupptjänstgöring som chef för artilleristaben och för artilleriets skjutskola. Sylvans
insatser på dessa platser voro av banbrytande art.» (General Helge Jung.) Död den 19 september.
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
