Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Widmark. Hemfrid Witte. Herman Wrangel. Rudolf Värnlund.
Birger Wedberg, f. 1870. F. d. justitieråd, en av de aderton i Svenska akademien sedan 1931, där
ban efterträdde minister Carl Bildt. Preses i Vitterhetsakademien 1939—45. »Under trettiofem år
verkade han i rättens tjänst, till större delen på de mest ansvarsfulla poster det nutida Sverige
kan bjuda en jurist: i lagberedningen, i lagrådet och i högsta domstolen. Det är nogsamt känt, att
hans mångåriga granskning satt djupa spår i lagverkens både innehåll och form. Wedberg hade
vuxit upp i domarkallets traditioner; även hans fader var justitieråd. Ur denna jordmån spirade
en kärlek för detta kall och en känsla för dess förpliktelser, som var i nära släkt med hans
redbart fasta natur men också gav uttryck åt ett varmt människovänligt sinnelag. Det psykologiska
intresset framträder ej minst 1 den mera rättshistoriskt präglade delen av hans författarskap, där
den sorgfälligt uppbyggda biografien intar en viktig plats. Wedbergs huvudverk på detta område
blev den i flera avseenden lysande teckningen av Konungens Högsta Domstol under åren 1789—
1844, från omdaningen under Gustav III till slutet av den långa Karl Johans-epoken . . . För oss
icke-jurister har Wedberg i de viktigaste av sina skrifter på ett nyttigt sätt åskådliggjort den
mänskliga sidan av domarens och lagtolkarens gärning, ty den historiska formen blir till sist en
förklädnad; tillämpningen på nuet ligger hela tiden levande nära, så starkt som denne författare
kände och förstod att framhålla det obrutna sambandet med vad som varit. Hans personliga stil
försmådde alla påfallande konstgrepp men ägde målande lätthet och fullständig klarhet i alla
behövliga nyanser, allvarliga och muntra. När han bev den läromästare för lagspråket, som vår
tid så väl behövde, skedde det i medveten och lycklig anslutning till kärnfulla äldre mönster, med
tydligheten som avgörande regel.» (Professor Nils Ahnlund.) Död den 2 oktober.
Ivar Vennerslröm, f. 1881. Landshövding i Värmlands län från 1936. Började som tidningsman
och anslöt sig tidigt till den socialdemokratiska rörelsen. Han var med om att bilda det
vänstersocialistiska partiet 1917 men återförenades senare med moderpartiet. Tillhörde andra kammaren
1915—27 och den första 1928—36. I den socialdemokratiska regeringen 1932—36 var han
försvarsminister, men lämnade sistnämnda år helt politiken. Död den 13 juni.
Erik Widmark, f. 1889. Professor vid Lunds universitet i medicinsk och fysiologisk kemi. Han
var en känd näringsfysiolog. Hans första vetenskapliga insatser gällde alkoholforskningen, där
hans bestämningar av blodets alkoholhalt väckte stor uppmärksamhet. Framstående akademisk
föreläsare och talare. Död den 30 april.
Hemfrid Witte, f. 1877. Professor, chef för Statens centrala frökontrollanstalt 1925—44. En av
förgrundsfigurerna inom svensk jordbruksforskning, fröodling och frökontroll. Död den 30
augusti.
Herman Wrangel, 1. 1864. Militär, 1924—29 chef för kustartilleriet. »Särskilt på det taktiska
området nedlade han ett banbrytande arbete och var en uppfostrare för en hel generation
kustartilleriofficerare.» (Gen.-major Engblom.) Död den 17 januari.
Rudolf Värnlund, f. 1900. Författare. »En av våra mest begåvade proletärförfattare. I sina
erfarenheter från ett fattigt arbetarhem, i sina upplevelser av proletära miljöer på kontinenten under
vandringsår i ungdomen och i sitt patos för de sämst lottade i samhället hade han sin största
tillgång... V:s produktion flödade rikt men var mycket ojämn. I kretsen av proletärförfattare
framstod han som den mest betydande dramatikern . . . Ett av hans mest helgjutna dramatiska
arbeten var den av Ådalshändelserna inspirerade ’Den heliga familjen’, som med betydande
framgång framfördes på Dramatiska teatern 1932.» (Martin Rogberg.) Död vid en eldsolycka på
österskärs pensionat den 16 februari.
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
