Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tolstoy. Valéry.
des till en av sovjetlitteraturens främsta.
Redan vid sekelskiftet väckte han
uppmärksamhet som novellförfattare. Vid revolutionen
lämnade T. Ryssland men återvände snart och
påbörjade 1919 en trilogi »Besöket hos de
fördömda» med vilken han var sysselsatt till den dag
Tyskland överföll Ryssland. Han skildrar här
de händelser, vilka ledde till Sovjetunionens
uppkomst. T:s mest berömda verk anses vara
hans »Peter den store» med vilket han för de
uppstigande klasserna sökte ge en bild av
Rysslands historia och anknyta till den ryska
traditionen. Under kriget ägnade han alla sina
litterära krafter åt kampen mot fienden.
Jüi-i Uluots, estnisk rättshistoriker och
politiker (* 1890 — † i Stockholm 9/1). Blev 1924
professor i estnisk statsrätt i Dorpat, var
ledamot av estniska konstituerande församlingen
och senare parlamentsledamot samt utsågs 1939
till det fria Estlands siste statsminister. När
hans hemland därefter kom under främmande
välde fick han en fristad i Sverige.
Paul Valéry, fransk skald (* 1871 — † 20/7).
Började sin litterära bana på 1890-talet med
symbolistisk lyrik, lämnade så plötsligt
litteraturen och ägnade sig åt praktiskt
förvärvsarbete. Först efter världskriget 1914—18 utgav
han ett häfte dikter, som ögonblickligen slog
igenom och väckte ett lidelsefullt intresse —
han blev föremål för en kult, som svarade mot
den som Robert Browning i England och
Stephan George i Tyskland hade varit föremål för.
År 1925 blev han Anatole Frances efterträdare i
Franska akademien. Sitt tankeliv liar V.
uttryckt på prosa i en rad dialoger, essayer ocli
aforismer, utmärkta av stor klarhet och
precision. »Han var den störste ini levande
författaren i Frankrike, en snillrik ocli betydande
människa.» (Fredrik Böök.)
Witos.
Franz Werfel, österrikisk författare (* 1890
— † i Kalifornien 20/8). Vann världsrykte
främst med sina betydande verk »De fyrtio
dagarna på Musa Dagli» och »Sången om
Berna-dette» men uppträdde även som poet, särskilt
under sina tidigare år, och dramatiker (hans
»Jacobowsky och översten» gavs 1944 på
Göteborgs stadsteater). Av judisk börd måste han
fly från nazisterna, först från Wien ocli
sedermera (1940) från Frankrike. »Det fanns lios W.
ett djupt och äkta medlidande med de
förföljda. Han hade genoin sin härstamning särskilda
möjligheter att förstå dem, och den
världshistoria han själv fick vara med om sörjde för att
hans känsla inte förslappades» (Gösta Attorps).
Wincenty Witos, polsk politiker (* 1872 —
† 31/10). Född i österrikiska Galizien ägnade
sig W. tidigt åt politiken och blev ledare för
den i Galizien startade polska bonderörelsen.
Ar 1920, då det unga Polen hotades av röda
armén, ställde sig W. i spetsen för landets första
sanilingsministär. Ar 1926 blev han
konseljpresident för tredje gången, fängslades vid
Pilsud-skis statskupp samma är men lyckades fly till
Tjeckoslovakien, varifrån han fortsatte att
bekämpa P. Kort före krigsutbrottet 1939
återvände ban till Polen, där tyskarna höll honom
fängslad till krigets slut. W. blev 1945 v. ordf.
i det bildade polska nationalrådet. I augusti
1945 återupplivade lian jämte Mikolajczyk det
polska bondepartiet.
Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker
(* 1864 — † i augusti). W. vann världsrykte
genom sina böcker Die klassisclie Kunst, Das
Werk Albrecht Dürers och Kunstgeschichtliche
Grundbegriffe samt ännu mera genom sina
lysande föreläsningar. Han vann lärjungar ruut
hela jorden, även i Sverige.
Werfel.
17
321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
