Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aktivt svenskt stöd åt de danska och norska motståndsrörelserna. Av Ejnar Fors Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bästa, att ge ut sina sista krafter fanns
hos de flesta. Särskilt starkt framträdde
den, när det gällde ren stridsutbildning.
Här fanns också en stimulans, som vi
icke haft direkt känning av: Norge var
i krig, det norska folket kämpade på alla
fronter för sitt liv. I själva verket hade
under ockupationens tidigare år
åtskilliga ungdomar flytt till Sverige i
förhoppning att komma vidare för att få
slåss men inte lyckats i detta uppsåt.
För dem blev militärutbildningen
uppfyllelse av deras grusade förhoppningar.
Också för flertalet av de andra gav
inkallelsen en känsla av befrielse. Man
fick göra något för sitt land, man slapp
att stå utanför, när alla andra kämpade.
Denna känsla övervann de många
svårigheterna, gav truppen de krafter och den
vilja, som man kunde iakttaga under de
båda fälttjänstövningar, som anordnades
i Sverige under svensk medverkan.
Vid den första övningen i Dalarna i
början av december 1944 med närmare
5000 man var målen begränsade. Trots
det försiktiga programmet blev genom
dålig väderlek truppen utsatt för
avsevärda påfrestningar, som den bestod
utmärkt väl och med gott humör.
Framåtandan var stark från början, steg hela
tiden och kulminerade i slutet. Hos
befälet framträdde på många håll tydliga
brister. Det gällde såväl om
truppbefälet, som icke förut fått någon planmässig
träning för sina uppgifter, då all kraft
måst koncentreras på trupputbildning,
som om de deltagande gruppstaberna,
som saknade både utbildning och rutin. Inte minst var underhållstjänsten
bristfällig.
Med anledning av iakttagelserna i Dalarna hölls 15 januari till den 28 mars 1945
i Stockholm en slabskurs för tre gruppstaber, motsvarande svenska
regements-staber. Denna kurs leddes av souschefen i försvarsstaben, vilken även var svensk
ledare vid de båda norska fälttjänstövningarna. Lärare var svenska
stabsofficerare. Som en avslutning på stabstjänstkursen följde fälttjänstövningar i
Hälsingland.
Medan gruppstabsofficerarna övade sig i Stockholmstrakten — och i en
lärosal i Östermalms läroverk — liade några norska bataljoner redan lämnat sina
läger och begivit sig norr ut, till trakten av svenska övertorneå där de övade sig
för uppgifter ännu längre norrut och verkligen på allvar fick pröva både sin
skidleknik och sin vinterutrustning. För varje dag steg konditionen under hård
träning. Efter hand tunnades en av bataljonerna ut. Den transporterades med
amerikanskt flyg under ledning av den norskfödde översten Balchen till
Kirke-nes. Samtidigt förflyttades en bataljon med kombinerad skidmarsch och bil-
.349
Från fälttjänstövningarna i Dalarna i december 19ii.
Av-marsch från förläggningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
