Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Riksdagens vårsession
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för detta alternativ. Den 13 mars meddelades i regeringsorganet Morgon-Tidningen,
att den blivande propositionen skulle följa alternativ III. Två dagar senare
uttalade sig också folkpartiledaren hr Ohlin för denna lösning. Redan dessförinnan
var det klart, att bondeförbundet stod på samma linje. Härmed hade man kommit
fram till något, som liknade nationelt samling i en av riksdagens stora frågor.
Besluten i kamrarna fattades i juni under stor samstämmighet beträffande
reformens huvudlinjer. Socialminister Möller uttalade efter avgörandet i andra
kammaren, att det var en av de glädjerikaste dagarna i hans liv.
När regeringens folkpensionsförslag offentliggjordes den 5 april vid remissen
till lagrådet, meddelades samtidigt, att sjukförsäkringsförslaget visserligen skulle
framläggas vid årets riksdag men tillämpas först fr. o. m. den 1 juli 1950. Den
1 maj kom dessutom beskedet, att den redan färdiga propositionen skulle sparas
till höstsessionen. Även det i trontalet bebådade programmet för bostadsbyggandet
uppsköts delvis, i det att socialministern endast lade fram en proposition om
ändrade bestämmelser för tertiär- och tilläggslån samt sänkt tertiärlåneränta.
Emellertid räckte det övriga sociala programmet mer än väl till för vårsessionen.
Nämnas må besluten om de fria skolmåltiderna, ökning av de fria barnresorna,
bidrag till semesterhem för husmödrar och stipendier åt dessa, fri
undervisningsmateriel åt folkskolans elever, förlängd semester åt vissa grupper, bl. a. tre
veckors ungdomssemester, samt elevstipendier vid högre skolor. Den likaledes
beslutade kommunala nyindelningen beräknades bli genomförd den 1 januari 1950 —
den betraktades som en av förutsättningarna för en effektivare socialvård.
I samband med folkpensionsreformen fick riksdagen kännedom om
finansministerns preliminära plan för finansieringen av de sociala reformerna.
Inkomst-och förmögenhetsskatten skulle nedsättas för lägre inkomster med ett beräknat
belopp av 100 miljoner kr. Detta skulle ersättas med höjd skatt för bolag samt
höjda förmögenhets- och arvsskatter. Tack vare stigande nationalinkomst och
minskning av vissa statsutgifter beräknades statsutgifterna kunna lämna utrymme
för nya utgifter, som för budgetåret 1951—52 kunde få stiga till 1125 miljoner kr.
Denna plan var fogad till en begäran om riksdagens yttrande angående ett förslag
om att låta omsättningsskatten upphöra den 1 januari 1948. Högern gick i en
motion med på omsättningsskattens borttagande senast vid utgången av 1947 men
förordade en successiv allmän sänkning av den direkta beskattningen i syfte
att främja en gynnsam ekonomisk utveckling i vårt land. Folkpartiet föreslog
i motion omsättningsskattens avskaffande redan den 1 januari 1947. Utskottet
gick en medelväg och föreslog, att omsättningsskatten skulle borttagas senast den
1 juli 1947; riksdagen beslöt i enlighet härmed. Beslut fattades också om
krigs-konjunkturskattens avveckling.
Andra viktigare ärenden, som behandlades under vårsessionen, var
propositionen om fullmakt för regeringen att vid lämplig tidpunkt vidtaga erforderliga
åtgärder för Sveriges anslutning till F. N., den provisoriska löneregleringen för
de statsanställda, höjningen av statens tjänstepensioner, spärr för bolagen i fråga
om skattereservernas användning, lagstiftning mot kartellöverenskommelser,
vetenskaplig upprustning vid universitet och högskolor, viss kreditgaranti åt
akademiker, utbyggnad av Norrbottens järnverk, ny abortlag och en Lex Bogesund,
vilken sistnämnda medförde, att det vanhävdade fideikommisset Bogesund
omedelbart övergick i statens ägo. Trots statsutskottets avstyrkande begärde riksdagen
utredning om kvinnornas inplacering i löneplanerna. Anslag till kortvågssändare
i Hörby beviljades efter gemensam votering och mot finansministerns uttryckliga
veto. På grundval av högermotioner begärde riksdagen ny utredning om
riksdagens arbetsformer. Utredningen igångsattes i oktober.
Utrikesminister Undén besvarade i mars en i första kammaren framställd
kom-munistinterpellation om Sveriges förhållande till Franco-Spanien. Enligt svaret
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
