Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Affären Rosenblad - Neutralitetens efterdyningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om att Rosenblad hade innehaft aktier i Dagsposten. Petitionen föranledde ingen
åtgärd. Initiativtagaren till protesten dömdes senare av arméchefen till fyra dagars
vaktarrest. En av justitiekanslern på Rosenblads begäran verkställd utredning om
dennes förhållande i tjänsten offentliggjordes i april och utmynnade i att fog
saknades för den uppfattningen, att Rosenblad av politiska skäl skulle kunna tänkas
brista i pålitlighet som svensk officer, överbefälhavaren general Jung uttalade
samtidigt, att »general Rosenblads vårdslöshet vid lämnandet av betydelsefulla
uppgifter (d. v. s. beträffande innehavet av Dagspostaktierna) finner jag vara av
den art, att min tillit till honom numera allvarligt rubbats». Försvarsminister
Vougt besvarade strax därefter en kommunistisk interpellation om fallet. Han
godtog därvid JK:s uppfattning om generalens lojalitet. Också statsministern
betygade, att han ansåg Rosenblad vara pålitlig. Han förklarade, att regeringen icke
komme att löpa efter opinionsvindar utan tillräcklig grund. Några dagar där-
Vårt förhållande till Norge under kriget skulle klargöras genom utgivande av s. k. vitböcker,
dels här i Sverige, dels i Norge. Särskilda redaktioner för dessa vitböcker var i arbete, men
någon publicering medhanns ej under årets lopp. 1 slutet av september sammanträdde de bägge
kommittéerna i Stockholm, ocli den svenska kommittén var senare över i Oslo. Vid mötet i
Stockholm togs ovanstående bild. Från vänster: kabinettssekreterare Karl Ivan Westman, professor
Sture Bolin, envoyén Erik Sjöboi-g, två norrmän presschefen Jens Schive och chefsarkivarie
Reidar Omang samt kanslirådet Torsten Gihl.
efter ingav general Jung en skrivelse till försvarsministern, enligt vilken han fann
det vara nödvändigt, att Rosenblad icke längre kvarstod i tjänst. Om tidpunkten
och formerna för avgången ansåg sig överbefälhavaren f. n. icke ha anledning
att ingiva förslag. Statsministern meddelade, att ärendet komme att vila någon
tid, enär Rosenblad för honom hade omtalat, att han inom en ej alltför lång tid
bl. a. av familjeskäl ämnade ansöka om avsked. Rosenblad begärde också senare
att bli överförd på diponibilitetsstat fr. o. m. oktober, vilket beviljades i
konseljen.
Neutralitetens efterdyningar.
Regeringen upphävde i konselj den 1 februari hemligstämpeln på flera av
krigstidens spionerimål. Det framgick av offentliggjorda handlingar i målet mot
Dagsposten, att chiffertelegram till och från tyska legationen i Stockholm sedan bör-
5
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
