Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1946. Av förste aktuarien Viking Källström - Sverige. Det allmänna försörjningsläget - Sysselsättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skurits mot 1945 års slut, men i februari 1946 återgick man till den ursprungliga
planen, som avsåg totalt 44 milj. m3 ved. Resultatet av 1945/46 års avverkningar
blev i själva verket ännu något bättre eller 45,9 milj. m3 mot 35 milj. m3 1944/45.
Med bränslesituationen sammanhängde bristen på en del byggnadsmaterial såsom
trävaror och tegel. På exempelvis sanitetsporslin och vissa slags rör var bristen
ännu mer besvärande. Fr. o. m. maj lades statsbeslag på oarbetat virke samt
flertalet sågverks- och hyvleriprodukter, och med påföljande månad infördes skärpt
kontroll över byggnads- och anläggningsarbeten, som gick ut över bl. a.
kommunikationsmedel och allmänna inrättningar.
Försörjningen med livsmedel undergick i stort sett knappast någon förbättring.
Tillgången på vissa av de viktigare livsmedlen var alltjämt knapp. På ett antal
importerade, mer lyxbetonade födoämnen var tillgången betydligt bättre än året
förut. Även inom exempelvis textilbranschen framträdde brist på åtskilliga
nödvändighetsvaror, samtidigt med att mer umbärliga, dyrbara importartiklar stod
till buds.
Sysselsättningen.
Det allmänna intrycket från andra halvåret 1945 av ovanligt god sysselsättning
och på vissa områden t. o. m. kännbar brist på arbetskraft förstärktes under 1946,
så att läget under hösten kunde betecknas som extremt uppdriven högkonjunktur.
Antalet till statens arbetsmarknadskommission rapporterade hjälpsökande
arbetslösa utgjorde i oktober blott 2 782 mot 5 842 samma månad 1945. Av fackförbundens
medlemmar angavs per 30 september endast 2,0 % som arbetslösa mot 3,0 % vid
motsvarande tidpunkt året förut. Ej minst den säsongmässigt betonade
arbetslösheten minskade. Antalet ansökningar om arbete vid de offentliga
arbetsförmedlingskontoren var under november ej högre än 88 på 100 lediga platser mot 102
samma månad 1945.
Inom jordbruk och husligt arbete skärptes svårigheterna att tillgodose behovet
av armar, och för jordbrukets del ägde även absolut sett en nedgång i antalet
yrkesutövare rum, till skillnad från industri, handel och samfärdsel. Inom
industrien som helhet var sysselsättningen väl hävdad i jämförelse med andra halvåret
1945 och även med 1939. Läget var dock synnerligen växlande från den ena
branschen till den andra. De framräknade indextalen över antalet sysselsatta arbetare
för exempelvis höstmånaderna 1946 antyder, att verksamheten var mycket livlig vid
framför allt elektrotekniska verkstäder och mejerier samt vidare bl. a. skeppsvarv
och mekaniska verkstäder, grafisk o. d. industri, sockerfabriker och slakterier,
garverier samt päls- och skinnvarufabriker. Låg var tvärtom alltjämt
sysselsättningen inom stenindustrien ävensom malm- och kolgruvor, sågverk, tändsticks-,
margarin- och tobaksfabriker. Som synes gällde det i detta fall huvudsakligen
branscher, som fått kämpa med försvårad avsättning på utlandet eller inskränkt
råvarutillförsel. För vissa grenar, såsom gruvor och margarinfabriker, försämrades
sysselsättningen jämfört med 1945. En så viktig exportnäring som massaindustrien
uppvisade dock förbättring, och detsamma gällde bl. a. tändsticksindustrien.
Byggnads- och anläggningsverksamheten fick trots den ovan berörda
material-bristen avsevärt större omfattning än 1945, och man beräknade att Shärvid
sysselsattes ca 200 000 arbetare, varav drygt 3/4 vid bostadsbyggande. Till olika fonder
för dylikt anslog riksdagen över 400 milj. kr. Sammanlagda investeringsvolymen
för 1946 skattades till ett värde av drygt 3 400 milj. kr., varav 2 490 milj. kr. enligt
beviljade särskilda byggnadstillstånd, ett belopp som med ca 20 % överträffade
motsvarande för 1945. Den sällsynt goda investeringskonjunkturen, åsyftande bl. a.
en allmän utvidgning och effektivering av produktionsapparaten, måste ses mot
bakgrund av icke blott krigsårens eftersatta arbeten och Tysklands bortfall som
leverantör utan även av bl. a. skattepolitiken och fruktan för försämrat
penningvärde.
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
