Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1946. Av förste aktuarien Viking Källström - Industrien - Utrikeshandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alstren ingalunda motsvarade efterfrågan. Sedan upphävandet från 1 juli av
normalpriserna å sågtimmer utlöst en tendens till stark prisstegring på virke,
infördes den 16 s. m. köpstopp för skog på rot och massaved i avvaktan på
överenskommelse mellan skogsägarna och förädlingsindustrierna om priserna. En
sådan kunde dock ej träffas, och efter köpstoppets hävande i oktober gic|k
virkespriserna mycket starkt i höjden.
I samband med förhandlingar om Sveriges kolimport våren 1946 förklarade
sig svenska regeringen beredd att medge export under sagda år av 400 000 std
sågade och hyvlade varor samt 500 000 m3 props, varvid 600 000 std sågvaror
beräknades bli disponibla för inhemska behov. Exportförsäljningarna, som
påbörjades i större omfattning först mot slutet av maj, stoppades vad England’
angick temporärt genom kronans appretering. En sänkning i augusti av
prisutjämningsavgiften var ej tillfyllest, men senare möjliggjordes en lösning genom
att avgiften blev rörlig och beräknades enligt en ny metod. På grund av
blid-vädret pågingo skeppningarna även från Norrbotten långt in i december. Av
de för export 1946 frigivna trävarorna, 395 000 std, återstod vid årets slut endast
obetydliga partier sågvaror och lådor osålda.
Avsättningen på den viktigaste marknaden för cellulosa, USA, hämmades genom
de kontrollerade, för de svenska exportörerna otillfredsställande priserna
därstädes trots höjningar under året. Underhandlingar i prisfrågan mellan de svenska
myndigheterna och vederbörande näringsorganisationer efter kronans
uppskrivning ledde ej till resultat, varpå regeringen i slutet av september beslöt, att
exportriktpriserna för massakontrakt avslutade efter den 31 juli skulle sänkas
med 5 %. Detta satte emellertid istopp för alla affärer, och i början av november
medgavs, att riktpriserna i kronor skulle bli desamma som före
kronrevalve-ringen. Som följd härav samt av den amerikanska priskontrollens slopande kom
försäljningarna på USA åter i gång. Leveranserna till denna marknad blev dock
av ovan berörda skäl mindre än vad amerikanerna räknat med. Till
Storbritannien beräknades skeppningarna maj 1946—april 1947 bli ca 300 000 ton cellulosa
och över 200 000 ton slipmassa, till Frankrike juli 1946—juni 1947 ca 190 000 ton
cellulosa och 20000 torrton slipmassa, till Italien bl. a. drygt 60 000 ton cellulosa.
Med anledning av brist på arbetskraft och bränsle m. m. hade järn och
stålindustrien alltjämt svårt att fylla de krav, som ställdes på densamma under
rådande investeringskonjunktur och beskuren import. Enligt Industriförbundets
indexberäkningar sjönk produktionen inom branschen från februari till
september med ca 15 %. Tillverkningen av tackjärn januari—november 1946 nådde
endast 614 000 ton mot 692 000 ton samma period 1945, för handelsfärdiga valsade
och smidda produkter voro siffrorna resp. 771 000 och 802 000 ton. Framställningen
av ordinära göt minskades något mera än vad produktionen av kvalitetsgöt
stegrades. — Betydligt livligare skeppningar av järnmalm medgav ökad brytning
vid exportgruvorna.
Utrikeshandeln.
Betalnings- och varubytesförbindelserna med främmande länder baserades
även 1946 i huvudsak på tidsbestämda bilaterala överenskommelser. Mest
uppmärksammade av de nytillkomna bland dessa var de efter synnerligen
långvariga förhandlingar den 7 oktober undertecknade avtalen med Sovjetunionen
rörande dels en svensk kredit åt Sovjet om 1 miljard kr. att utnyttjas under loppet
av fem år för betalning av beställningar avseende främst maskinell utrustning
o. d., dels en förlängning på fem år av 1940 års avtal, varvid intill 1947 års slut
förutsattes varuleveranser om 100 milj. kr. i vardera riktningen. Sveriges export till
Sovjetunionen skulle främst bestå av järn- och stålvaror, maskiner o. d. samt vissa
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
