Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krishushållningen — ett bakslag. Av redaktör K. O. Hammarlund - Gummibristen hämmade biltrafiken - Effektivare lokal prisövervakning - Beredskap för en framtida kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste åtstramas. Ersättningsdäck till i drift varande personbilar kunde blott
lämnas i begränsad utsträckning, och någon större tilldelning för ny- eller
återinsätt-ning kunde icke komma i fråga. De flesta personbilägare som hoppades få i gång
sina vagnar fick vänta året ut. En viss hjälp stod dock att få genom importen av
begagnade däck, vilka fick säljas fritt efter den 1 oktoher. Gummisituationen
ljusnade något mot årsskiftet, både på grund av framgångsrik inhemsk
tillverkning och tack vare ökade importmöjligheter.
Effektivare lokal prisövervakning.
Priskontrollen fungerade som förut, och prisstoppbestämmelserna förnyades
efter hand. »Jag tror», sade direktör John Bergvall i samband med sin avgång som
chef för priskontrollnämnden, »att de allra flesta även inom företagarvärlden
delar den uppfattningen, att det i nuvarande situation skulle vara en olycka, om
priskontrollen avskaffades.» Men samtidigt framhöll han, att en statlig priskontroll
aldrig ur prisregleringssynpunkt kunde bli annat än ett dåligt surrogat för fri
konkurrens vid god varutillgång. Den nye chefen direktör H. Älmeby konstaterade
också senare, att man måste räkna med priskontroll och vissa ransoneringar, tills
det blev full tillgång på varor över hela fältet. Han betonade också de svenska
prisernas beroende av importvarornas prisnivå. Speciella problem uppenbarade sig
för priskontrollen i samband med omsättningsskattens avveckling vid årsskiftet.
Till den 1 december genomfördes en omorganisation av den lokala
prisövervakningen i syfte att uppnå större effektivitet. Enligt den nya förordningen skulle
kommunerna, där så befanns lämpligt, sammanföra kristidsnämndsområdena i
prisombudsdistrikt. De nya ombuden skulle äga vissa kvalifikationer och dessutom
tillräcklig tid att ägna sig åt uppgiften. Omorganisationen avsågs bl. a. möjliggöra
en utvidgad prisövervakning inom de s. k. beställningsbranscherna.
Beredskap för en framtida kris.
Den i föregående årsbok omtalade redogörelsen för informationsstyrelsens
verksamhet blev icke så utförlig som man tänkt sig. Landshövding Conrad Jonsson och
kanslichef Ragnar Lund överlämnade i februari 1946 till utrikesministern en
sammanfattning av sådana erfarenheter, som ansågs kunna ligga till grund för ett
informationsväsende vid en ny kris. De beklagade att en fylligare framställning icke
kunnat sammanställas angående »mödor och vedermödor i styrelsens och dess
medarbetares dagliga kontakter med myndigheter, allmänhet och press».
Uppgiften hade varit omöjlig att lösa, då det icke gick att uppnå enighet om berättelsens
redigering »bland dem som hade rätt att säga sin mening». De olika
redigeringsförsöken överlämnades dock till utrikesministern för eventuellt framtida bruk.
Erfarenheterna från informationsstyrelsens verksamhet hade bl. a. visat
nödvändigheten av en fastare förankring vid regeringen. Ett framtida informationsväsende
borde lämpligen anförtros åt ett konsultativt statsråd som till sitt förfogande finge
ett centralt ämbetsverk. Dit skulle också, ansågs det, för samklangens skull
hänföras tryckfrihetsärendena, vilka under den gångna krisen handlades separat av
justitiedepartementet.
Vid förberedandet av den nya riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
framhölls vikten av att riksnämnden tillsattes, innan krisorganens material
skingrats. Det bör kanske nämnas att den under krigsåren förpuppade
rikskommissionen genom sin kanslichef fil. dr Karl Åmark sammanställt redogörelser för de
statliga krisåtgärderna och försörjningsläget. Verket omfattade vid årsskiftet 1946
—47 sex delar i serien Statens offentliga utredningar. En sjunde avslutande del
kommer att behandla kristidshushållningens avveckling.
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
