Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket i stöpsleven. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruket i stöpsleven.
Av redaktör TH. SWEDBERG.
Modernäringen hade under 1946 ett på det hela taget gott år. Detta gäller såväl
om jordbruket såsom utkomst för en tredjedel av landets befolkning som om
dess funktion att under en fortsatt allmän varubrist världen runt vara praktiskt
taget hela folkets egentligen enda livsmedelsleverantör. Året inleddes med den
vanliga dragkampen om prisnivån. Diskussionen fick denna gång en särdeles
skärpa, enär den på initiativ av RLF, som hotade med mjölkstrejk, kom att direkt
sammankopplas med lantarbetarlönerna. Långvariga förhandlingar mellan
regeringsmedlemmar, representanter för Lantbruksförbundet och RLF samt
lantarbets-givarnas och lantarbetarnas organisationer resulterade dock i mitten av mars i en
överenskommelse. Enligt denna skulle gällande prisregleringsanordning tillämpas
fram till hösten 1947 med den ändringen, att arbetskostnadsposten i kalkylen
genom höjda löner ökades med 125 miljoner kr. och det härigenom uppkomna
underskottet utjämnades genom höjning av producentpriset på mjölk fr. o. m. den 1
september med 1 öre per kg och prisregleringar för vissa andra jordbrukets
produkter och förnödenheter. Samtidigt uppdrogs åt livsmedelskommissionen att
vidtaga vissa ändringar av tidigare fastställda priser för året, bl. a. en höjning av
producentpriset på mjölk med 0,5 öre per kg. I enlighet med den samtidigt träffade
löneöverenskommelsen genomfördes generella höjningar av timlönerna till
lantarbetarna i olika repriser med sammanlagt 14 öre samtidigt som avtalet
utsträcktes att gälla till i november 1947. Vid årets slut utgjorde sålunda utgående
standardtimlönen utan förmåner 127,5 öre, innebärande en höjning med 12,3 proc. från
1944/45.
Härigenom hade garantier åstadkommits för den i föreliggande försörjningsläge
lämpligaste planeringen av växtodlingen liksom för arbetsro på detta viktiga
produktionsområde. Och årets jordbrukskampanj kunde till att börja med glädja sig åt
mycket gynnsamma
väderleksförhållanden; det är inte ofta
man är i tillfälle att över hela
landet iakttaga en så jämn och
vacker gröda som sommaren
1946 uppvisade. Höskörden blev
också stor och välbärgad,
ehuru den på sina håll på grund
av bristen på arbetskraft blev
något förvuxen före slåttern.
Stråsäd och baljväxter
utvecklade sig mycket lovande,
parasitangreppen under sommaren
var relativt begränsade, och
de landsdelar, som hunnit få
in huvuddelen av skörden
under den vackra perioden, hade
stor anledning att vara nöjda
med skörderesultaten. Men så
kom de svåra
septemberregnen, som vållade stora skador
på både brödsäd och i syn-
fin praktfull ardenner, ägare Malmöhus läns
hingstförening, belönad med hederspris och första pris vid
rikslantbruksmötet.
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
