Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket i stöpsleven. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerhet ifodersäd i mellersta och västra Sverige, där denna ej var skuren eller
inbärgad före den stora blötan. Vartill kom att betydliga områden även utsattes
för översvämningar av sådan omfattning att särskilda statsanslag måste ges till
de av skadorna hårdast drabbade. Totalskörden kunde kvantitativt betecknas som
medelmåttig eller något däröver. „
Den svåra regnperioden hade även en menlig inverkan på höstbruket, sådden
inbegripen. Liksom i fråga om skördebärgningen drabbades här främst västra och
mellersta delarna av landet. Tack vare den milda senhösten utvecklade sig dock
även säd, som kommit onormalt sent i jorden, ganska bra. För totalarealen av
höstsådd brödsäd beräknades dock en nedgång med 18,3 proc., ungefär lika
fördelad på vete och råg, vilken nedgång under rådande försörjningssvårigheter
naturligtvis var mycket beklaglig, även om man hoppades att åtminstone till största
delen kunna kompensera den genom utökad vårveteodling. Däremot ökades arealen
av höstsådda oljeväxter, närmast tack vare höjda prissättningsbidrag.
Under året trädde ett par nya lagar i kraft, vilka utgjorde ganska betydelsefulla
jordbrukspolitiska inslag. Den ena var lagen om inskränkning i rätten att förvärva
jordbruksfastighet, och den andra gällde tvångsinlösen av vanhävdad jord. Den
förra, som syftade till att äganderätt till jord vid försäljning skall förbehållas
jordbrukarbefolkningen, blev såväl inom som utanför riksdagen föremål för stark
kritik såsom ett ingrepp i jordägarens rätt att förfoga över sin egendom. Beträffande
den andra, den s. k. Bogesundslagen, låg den vida bättre till, ehuru den under året
blev tillämpad endast i det fall, som föranlett dess stiftande.
Det svenska jordbruket firade under året ett ganska märkligt jubileum, i det att
100-årsminnet av det första rikslantbruksmötet 1846 bragtes i erinran genom en
mångsidig utställning på Solvalla invid Stockholm. I och med denna utställning
av-slöts den epok i lantbruksmötenas historia, som började 1930 och som inneburit
att vart tredje år ett lantbruksmöte anordnas i ett av de fem distrikt, vari landet
varit indelat. Då representativa lantbruksutställningar tvivelsulan har en viktig
uppgift att fylla tillkallade under året jordbruksministern särskilda sakkunniga
för att utarbeta förslag till riktlinjer för framtida anordnande av lantbruksmöten.
Solvallautställningen, som gav en instruktiv översiktlig bild av det svenska
jordbruket, fick ett gott eftermäle. Av alldeles särskilt intresse var, att det av
djurutställningen framgick, att djuruppfödarna trots krigsårens stora nedslaktningar så
snabbt lyckats övervinna dessa, att man åter kunde tala om en genomsnittlig
kvalitetsförbättring av djurstocken. Grundvalen för vår nötkreatursskötsel blev för
övrigt under året vidgad genom den import från Storbritannien av gödboskap,
vartill en nybildad avelsförening tagit initiativet. I detta sammanhang bör även
omnämnas att Sveriges lantbruksförbunds redan i föregående årsbok bebådade
ombildning till en ekonomisk förening genomfördes vid den under juni hållna
årsstämman. Genom denna omorganisation ingick riksorganisationerna och deras
länsföreningar såsom medlemmar i förbundet, där de skulle göra kapitalinsatser
i förhållande till sin årsomsättning. På så sätt bildades en för föreningsrörelsen
gemensam och central investeringsfond, beräknad att vid full anslutning uppgå
till över 30 milj. kr. Förbundets tidigare verksamhet skulle dock komma att
fortsätta oförändrad vid sidan av den ekonomiska uppgiften. Men ombildningen
medförde att förutvarande 50 fullmäktige ersattes av en stämma med omkring
150 ombud. Årsstämman hölls under ordförandeskap av den sedan fyra år
fungerande förbundsordföranden, godsägare Gösta Liedberg. Vid konstituerande
sammanträde en vecka senare med den delvis nyvalda styrelsen förekom
emellertid ordförandeskifte, i det att hr Liedberg ersattes med riksdagsman A.
Pehrsson-Bramstorp, något som i vida kretsar betraktades som en partikupp och mottogs
med både förvåning och ogillande.
Vid den ovannämnda på våren träffade prisuppgörelsen lämnades jordbrukets
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
