Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket i stöpsleven. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inkomst- och utgiftsbalans i stort sett oförändrad. Något annat var knappast heller
att räkna med under rådande förhållanden, då en mera väsentlig förhöjning av
jordbrukspriserna kunde befaras få allvarliga återverkningar för landets hela
ekonomi. Det gällde också för jordbrukets förhandlare att genom god samverkan
med statsmakterna och representanter för andra folkgrupper medverka till att
skapa en fast grund för den långsiktiga jordbrukspolitik, med vilken den mycket
omtalade »1942 års jordbrukskommitté» under flera år sysslat och nu äntligen
hunnit så långt, att den vid midsommartiden kunde framlägga ett
principbetänkande — årets utan all jämförelse viktigaste jordbrukspolitiska händelse.
Naturligtvis måste inom en sådan jättekommitté, med icke mindre än 27 ledamöter,
förekomma åtskilliga meningsskiljaktigheter. Men kvar stod dock att den med all
disponibel expertis utrustade, mångsidigt sammansatta kommittén enat sig i det
väsentliga. Den föreslog sålunda, att jordbruket framdeles liksom under kriget och
En typisk bild från översvämningarna på hösten, tagen i Lindome i Halland.
avspärrningen bör svara för det viktigaste i vår livsmedelsförsörjning, att det
bör beredas nödigt skydd mot övermäktig utländsk konkurrens, så att det kan
bedrivas så lönsamt, att jordbruksbefolkningen beredes en med jämförliga
folkgrupper likvärdig inkomst- och levnadsstandard samt, slutligen, att det allmänna på ett
mångsidigare och verksammare sätt än hittills bör stödja jordbrukets egen strävan
för förbättrad drift.
I fråga om målsättningen siktade som sagt majoriteten mot självförsörjning,
medan dess två nationalekonomer liksom även de tvenne industrirepresentanterna
ansåg, att man borde nöja sig med något lägre jordbruksproduktion. Även under
betänkandets remissvandring uttalades avvikande meningar främst på denna punkt
liksom även i fråga om de s. k. sociala bidragen till mindre jordbruk,
exproprie-ringsrätten samt uppläggningen av socialiseringsorganen.
Det var under livlig diskussion härom, som årsskiftet passerades. Och med
hänsyn till ovissheten om det slutliga avgörandet, vilket för lång tid framåt måste
komma att reglera modernäringens ställning, kunde man med fullt fog tala om
»jordbruket i stöpsleven».
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
