144 (Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugofjärde årgången (händelserna 1946))

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nobelpristagarna 1946

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbete inom
Internationella missionsrådet.

Vid
Nobelhögtidligheten i Stockholm den 10
december hade utom
årets pristagare, av vilka
dock Hermann Hesse av
hälsoskäl var förhindrad
att närvara, infunnit sig
mottagaren av 1944 års
kemipris Otto Hahn, som
nu ur konungens hand
erhöll pris och diplom.
Hesse representerades av
schweiziske ministern.
Med anledning av att
femtio år nu förflutit
sedan Alfred Nobels död
ägnades hans minne en
särskild hyllning. Den
övliga banketten ägde
sedan rum i Stadshusets Gyllene sal, och följande dag gav konungen middag på
Stockholms slott för nobelpristagarna jämte andra inbjudna.

Årets nobelföreläsningar hölls dagarna 11—13 december i Karolinska
sjukhusets aula av professorerna H. J. Muller och H. Dam, vilken fiok dela 1943 års pris
med amerikanen Doisy, samt i Tekniska högskolans fysiska lärosal av
professorerna O. Stern, vilken 1944 erhöll 1943 års fysikpris, P. W. Bridgman, J. B. Sumner,
J. H. Northrop och W. M. Stanley. Slutligen talade professorerna Otto Hahn och
W. Pauli, vilken erhöll 1945 års pris i fysik.

Vid fredsprisets utdelande i Oslo den 10 december framförde den ene av årets
pristagare, John R. Mott, personligen sitt tack för hedersbetygelsen, medan den

andra, Emily G. Balch, företräddes av USA:s chargé d’affaires.

Hermann Joseph Muller föddes 1890 i New York, där han också fick sin första vetenskapliga
träning, framför allt vid Columbia University. Efter att åren 1915—1918 ha varit lärare i biologi
i Houston, Texas, återvände han till Columbia och blev 1919 fil. dr där. Följande år blev lian
assistant professor i zoologi i Austin, Texas, samt var 1925—1936 ordinarie professor där. Efter
att en kort tid ha arbetat i Tyskland överflyttade Muller vid Hitlerregimens början till Moskva,
där ban 1933—1937 var anställd vid institutet för ärftlighetsforskning. Därpå följde ett par år i
Edinburgh, innan Muller slutligen blev professor i biologi i Bloomington.

Pei’cy Williams Bridgman, född 1882 i Cambridge i Massachusetts, studerade vid det där
belägna Harvarduniversitetet och blev fil. dr 1908. Samma år anställdes han som
forskningsassistent vid universitetet, utnämndes 1913 till professor i fysik och fick 1926 en lärostol i
»matematik och naturfilosofi». Hans arbeten har bl. a. utmärkts med den förnämliga llumfordmedaljen
från American Acadeniy of Arts and Sciences, Cressonmedaljen från Franklininstitutet l
Philadelphia, Rozeboommedaljen från Vetenskapsakademien i Amsterdam o. s. v.

James Batcheller Sumner, född i Canton, Mass., 1887, studerade vid Harvarduniversite;tet,
förvärvade doktorsgraden där 1914 och vistades 1921—22 vid Bryssels universitet. Han blev professor
först i Sackville i Canada, därefter i Worcester, Mass., samt slutligen (1914) vid
Cornelluniversi-tetet i Ithaca, N. Y. I vårt land har han gjort upprepade besök och publicerat flera arbeten
tillsammans med kolleger i Stockholm och Uppsala.

144

Fredspristagarna John R. Mott och Emily Greene Balch

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svda/1946/0144.html

		Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugofjärde årgången (händelserna 1946) / 144 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|