Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet 1946. Av redaktör Olof Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resultatet blev i stort sett en seger för den gamla styrelsen, i det Bo Lindman
valdes till ständig ledamot, Birger Gezelius blev den nye förbundsordföranden och
stadionchefen Tage Ericsson blev VU-ordförande.
64 svenska rekord sattes under året. Av dessa var tre nya världsrekord och ett
tangerat världsrekord. Tyngdlyftarna dominerade den nya rekordlistan med icke
mindre än 36 nya noteringar, i fri idrott sattes 17, därav fyra av Anna Larsson, i
simning 7, därav fyra av Ingegärd Fredin, i gång två och i skridsko och bowling 1
vardera. De tre världsrekorden sattes av Arvid Andersson i tyngdlyftning, då han
vann VM i Paris, av Rune Gustafsson i löpning 1 000 meter med tiden 2,21,4 och av
det svenska nationslaget på den mindre vanliga distansen 4X800 meter med tiden
7,29. I laget löpte Sten, Olle Lindén, Lindgård och Lennart Strand. De märkligaste
rekorden i fri idrott var Lars Andréns 4,16 i stav, förbättrat två gånger av Allan
Lindberg till 4,17 vid EM i Oslo och till 4,20 i Prag, Lindecrantz 2,01 i
höjdhopp, Erik Johanssons 57,03 i slägga och gävlelöparna Gösta Östlings och Valter
Nyströms 1,04,17 på 20 km resp. 18 699 meter i timlöpning.
I början av säsongen gjorde Lennart Strand en turné i USA och vann samtliga
lopp men fick aldrig den publicitet som Gunder Hägg på sin första resa.
I landskampen i fri idrott i Helsingfors vann Sverige sin största seger över
Finland med 15 segrar mot 2, därav 8 dubbla, och med 114,5 poäng mot 68,5. EM i Oslo
— som refereras under särskild rubrik — blev likaledes en stor svensk triumf.
Fotbollssäsongen var publikt sett den livligaste som någonsin utspelats med
väldiga åskådarsiffror vid de allsvenska uppgörelserna och landskamperna. Serierna
utökades med bl. a. en norrländsk div. II. Landskamperna gav följande resultat:
Mot Danmark i Köpenhamn 1—3 (nederlag).
Schweiz i Stockholm 7—2.
Norge i Oslo 3—0.
Finland i Helsingfors 7—0.
Danmark i Göteborg 3—3.
Årets märkligaste händelse på fotbollsfronten var dock
Norrköpings-Kamraternas turné i England. Trots att det svenska laget hade en rad hårda seriematcher
bakom sig spelade det på 12 dagar fyra matcher, vann tre och fick en oavgjord
mot lag, som ansågs tillhöra toppen i den professionella engelska fotbollen.
Resultaten av matcherna mottogs med enormt jubel hemma i Sverige och
kommenterades av idrottspressen världen runt. Resultaten var följande:
Mot Charlton Athletic 3—2.
Mot Sheffield United 5—2.
Mot Newcastle United 3—2 (45 000 åskådare).
Mot Wolverhampton 1—1.
Bandysäsongen var sällsynt lyckad. Vid den första SM-finalen mellan Sandvikens
AIK och Västerås SK, som slutade 0—0 i snöyra, sattes nytt publikrekord med
21229 personer. Omspelet vann Sandviken med 5—3. Fyra landskamper, d. v. s.
A-och B-kamper mot både Finland och Norge, spelades på samma dag. A-kampen i
Helsingfors blev 4—4 — de övriga vanns överlägset av Sverige.
Cykelsporten kunde återuppta två stora evenemang: VM och Sexdagarsloppet.
I VM i Zürich blev Harald Janemar överraskande trea i banloppet på 4 000 meter,
medan landsvägsloppet blev en stor besvikelse med Nils »Bagarn» Johansson på
sjunde plats. Sexdagarsloppet vanns av Nils Johansson och NM av Harry Snell.
Simningen gick framåt på bred front och betecknande är, att SM-titlarna
fördelades mellan 14 klubbar. Båda landskamperna mot Danmark vanns, en turné i
Holland lämnade goda resultat och stora polosegrar. Per-Olof Olsson var som vanligt
det stora namnet, och då han på sensommaren reste till Paris och mötte Europas
främste frisimmare Jany slog han denne på 50 meter och förlorade 100 meter
synnerligen omtvistat på 58,7.
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
